Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klinteberg, Wilhelm af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Rlintkbeäg, Wilhelm af.
han förde en förtrolig brefvexling med riksdagsmannen Nils
Mansson i Skumparp, Anders Danielssons enskilda och
politiska vän. Under 1825 års riksdag yttrar ban sig: ’Mag
och alla sora i orten fått del af de redan bos edert stånd
förda protokoller hafva med sann tillfredsställelse funnit den
kloka urskiljning, som utmärkt riksdagsmannens alla
yttranden och som ådraga honom ett välförtjent loford af alla
vältänkande och vi äro glade att finna en man från vår ort
med en sådan moderation och sund urskiljning."
Moderatio-nen skadades ej af slika närmanden af personer med större
insigter. Så länge en Ehrenborgh närmade sig en A.
Dani-nielsson, kunde ban ock räknas till de moderata. All
söndring mellan fosterländska krafter försvagar fosterlandet. K.
r? o
fördolde ej, då nöden syntes honom verklig, sin
öfvertygelse. Han skref till en person, hvilken ban visste också på
högre ort vara hörd, d. 29 Nov. 1821:
"Vår ställning i orten är ej särdeles tillfredsställande.
Jag är ej af dem, som se allt i svart; men jag har ej förr
tyckt mig finna ortens ställning sämre än nu. Jag vill ej
bärunder beräkna explosioner, hvilka förr eller senare skulle
ske och nu inträffat — cession — egendomars forcerade
försäljning. — Jag bedömer ej allmänna ställningen efter
individer, utan efter bondens belägenhet och den börjar bli
brydsam. — Lagsökningar alldeles i samma förhållande som
vid disconternas fall, så att om nu meningen är, att
auktionsklubban skall forceras på ett sätt, att man skall undgå
Just. Ombudsmanna-uppmärksamheten, så komma visserligen
många att g*å frän hus och hemman och sc sin egendom,
sitt bohag spolieradt."
I ett bref af 1829 (dödsåret) upplyser Landshöfdingen,
hvilken som prestson ej kände sig sä tillbakahållen af tanke
pä rangskillnad, Nils Månsson, som dock var en fattig
bonde, huru vid 1828 års slut icke ett enda mål, som var af
natur att kunna afgöras, kommit alt hvila öfver in på det
nya året; utvecklande sedan de betänkligheter han hyste for
den alltför ringa begränsade hcmmansklyfning, hvilken Nils
Månsson förordade, utan alla maktspråk eller hak-tankar.
En annan gång ber han lor Canalen och väcker derpå
nationalkänslan, erinrade huru Danmark, som förlorat Norrige,
sett sin (lotta brinna m. m., ändå ej bäfvade for
ansträngningar, hvilka buro frukter för efterverlden. Då ban en
gång måste som embetsmän handla mot possessionaternas
intresse, tillskref ban en dylik: "Det är endast genom en rig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
