Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Knös, Olof Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knös, Olof Birgersson. 116
öfver sin skicklighet erhöll han väl förslaget, men icke
platsen, som efter anciennetetsprincipen gafs åt (sedermera
Professoren) E. Götlin. Förgäfves sökte han derefter (1788)
vice Bibliothekariatet vid Upsala akademiska bibliothek.
Anciennetetsprincipen kunde nu ej mot honom åberopas. I
anseende till litterära förtjenster erkändes han stå högt öfver
sina medsökande. Han förbigicks dock vid utnämningen.
Må vi kasta en slöja öfver denna tilldragelse! En skyldig
grannlagenhet för hans ännu lefvande lyckligare medtäflare
fordrar af oss tystnad och att vädja till framtidens dom.
Äfven ban sjelf bar tyst den oväntade motgången, men den
bröt hans mod och jemnvigten i hans lynne. En dyster
nedslagenhet bemägtigade sig honom och endast den djupa,
rena gudsfruktan hans fromme Fader hade från barndomen hos
honom inplantat kunde småningom ingifva resignation. Om
ock själsstyrkan återkom, började likväl hans hälsa från
denna tid att blifva vacklande. Äfven andra motgångar
tillstötte. Han hade erhållit uppdrag att till det så kallade
Lexi-con Upsaliense författa ett Svenskt-Latinskt Lexicon och
med ansträngd flit arbetat derpå, men orsaker, dem vi ej
med visshet kunna uppgifva, fördröjde och slutligen
hindrade utgifvandet så väl af detta som af det mythologiska
Lexicon d. v. Theol. Adj. Ödmann, äfvenledes till fulländning
af Lexicon Upsaliense, blifvit anmodad att sammanskrifva.
Härigenom såg ban sin nedlagda möda förspillas. Ett
mindre betydligt årligt extra anslag af Akademiens fond erhöll
han visserligen (1790), men detta var en ringa ersättning
för den befordran han förgäfves hoppats vinna. Flera år
fortfor han likväl sedermera såsom akademisk lärare, dock
utan hopp att qvarstadna; någon gång satte han i fråga, att
blifva Prest och söka Pastorat; det skedde dock icke, men
då Grekiska Lectionen vid Skara Gymnasium blef ledig 1796,
beslöt han efter svår inre strid att söka denna syssla, den
han ock erhöll och tillträdde 1797. Men när han, för att dit
afflytta, skulle skiljas från. Universitetet, återkom hans förra
svårmodighet. I synnerhet smärtade det honom att nedtaga
och afsäuda sitt ypperliga bibliothek, ett af de i classiska
litteraturen och framför allt i Svenska historien rikaste och
dyrbaraste någon privat man i Sverige ägt, hvilket ban med
mycken kostnad och omsorg samlat och ordnat*). Väl lät
*) Detta bibliothek såldes efter hans död på auetion. Dess
stora värde intygas bland annat deraf y att den med mycken noggrannhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
