Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraus, Joseph Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Kraus, Joseph Martin.
vänner angelägne att uppresa en bättre öfver Kraus.
Författaren till Biographie af (öfver) Kraus, Sthm 1855,
föreslog till inskrift Josepho Kraus, cai citharam Deus.
Vänner firade hans minne värdigt vid en fest 6 år efter hans
död, då Carl Stridsberg höll ett minnestal, som blef
berömdt. Man satte ord till en af Kraus sjelf componerad
musik. De äro tryckte:
Ord till musiken uppförd i stora Riddarhussalen d. 24
Maj 1798 fore oeh efter Åminnelsetalet öfver framledne Hr
Jos. Kraus, Kongl. HofCapellmästare och Ledamot af Kongl.
Svenska Musikaliska Akademien.
Derur må meddelas:
Ren Tar din sång och öm och manlig som ditt hjerta
Ocli djupt det intryck den oss gaf5
Nu samma dystra sång vi blanda med vår smärta
Cypressbeströende din graf.
Få konstnärer bli så toti in hoc, som Musici, och då
man råkar dem samlade, såvida de blott äro af en schola,
kan man ej komma i ett behagligare umgänge. Förf. häraf
har ej känt Kraus, men hans vänner, och har sett huru en
Musikalisk Akademi af dem sett ut. Han slutar deraf till
den skönhet, som måste laggt sig lik en morgonrådnad
öfver en blomsterkulle, der K:s snille var med. Ty kring
Skjöldebrand, Voglers förtrogne vän, såg man ett
konst-närslif af så belt annan art, än det som täflar med bordets
ståt i de lysande salongerna. Man lefde blott vid
musik bela aftonen. Blott några få stunder afbrötos, då
konst-närerne samlades i ett kabinett, men der merendels poesien
trängde sig på dem, tills de åter skyndade ut till sin Gluck,
sin Kraus, sin Neukomm, sin Haydn. Nyare musik fick ock
intränga, älskad af värden, som var öppen för allt skönt;
men mången vände om i trappan för Webers Freyschütz.
Drycken användes ej att försköna tonkonstnärernas eller
skaldernas ingifvelse. Och till Æneas i Carthago och Tasso och
Virgilius och Byron behöfs sannerligen ingen spirituös
eg-gelse. Andra tider hafva kommit. Umgängslifvet omger sig
med theatralisk prakt. Visar detta ej ett armod som
behöfver dölja sig?
I de 50 bref af Kraus, som utgifvits jemte biographien,
afspeglar sig ett snille, som tydligen värmt sig jemte
Kellgrens. Han slår mången sin tids förvillelse ned och strör
attiskt salt i såret.–"När jag såg att saken behagade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
