Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Königsmark, Carl Johan von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Johan K. var född på Nienburg på Fyen 1659 d.
5 Maj, då Fadren följde K. Carl Gustafs segerfana och
förde sin maka med sig. Redan 1677 var ynglingen i krig,
då han från en Maltesisk galere var den förste, som sprang
öfver på ett Turkiskt skepp. Det sprängdes af Turkarne,
då den ena delen sprang i luften, stod K. på den andra.
Han kastade sig nu i hafvet och simmade till Maltesiska
galeren, ehuru af en pil sårad illa i foten. Fick
Malteserkorset 1678. Var i Stockholm 1680. Ingick sedan i
Engelsk tjenst mot Morerne, skyndar dit förrän Engelsmännen
hinna ankomma, anlände till Tanger just i den stunden, då
intet hördes i staden annat än qvinnors skri och gråt, helst
deras män nu vågat det sista utfallet och voro i full eld
med fienden, löper straxt in i elden, får fatt i en ledig häst,
och liksom Skjöldebrand sedermera vid Bornhöft, skyndar
han fienden emot så ifrigt, att han snart befann sig ensam
hundra steg framför det öfriga rytteriet. Angrep några
dagar derefter med 15 volontairer ett stort parti Mohrer,
drifver dem i hafvet och tager deras byte.
1682 blef han invecklad i en process i London, såsom
delaktig i ett mord på en Engelsman. Han var då som
hjelte så populär, att, oaktadt en Svensk, som genomläst
acterne i London, ej ansåg honom så alldeles oskyldig, han ej
allenast frikändes af domstolen, utan blef emottagen, då han
frikänd utgick, af folkskaror, som fyllde gator och gränder,
jublande öfver hans uppdagade oskuld. Gick så till
Frankrike och blef der Öfverste. Inlade mycken krigsära i slaget
vid Pont-Major i Catalonien, der han främst visade vägen
genom ett vatten, hvari han nära förblifvit. Men i kriget
mot Konungens reformerta undersåtare, för att tvinga deras
samveten, ville K. ej draga sin värja. Begaf sig derföre till
Morea, för att under sin farbroder Gr. Otto Wilhelm fäkta
mot Turkar. Fäktade vid Argos med sådan ifver, att han
straxt föll i hetsig feber och dog 1686 d. 27 Aug. missnöjd
med sig sjelf för det han ingenting ännu uträttat i verlden.
Det var en äretörst, som må väl kallas passion. Han
begrofs i Stade. Man har gravur af honom, så väl som af
hans fader. Äfven en minnespenning är slagen öfver honom
af Faltzens hand, med hans bild och namn. Som ingen
revers dertill blifvit gjord, lät Presid. Rålamb på en gjuten
copia, sticka efter Keders förslag en stjerna med ord: d’un
brillant vif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
