Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bokstafven K - 2. Klint, Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Klint, Gustaf af.
en ny förstärkning af 2 Linieskepp 6ch S Mörsare-fartyg.
Licutnant K. afgaf då ett förslag att förnya anfallet på
Revalska Flottan, framställande deruti vådan af att låta denna
Flotta utlöpa oeli förena sig med den Cronstadtska, och
fördelarna af att med egande öfverlägsenhet kunna anfalla
hvardera särskilt, erindrande tillika, att det förra försöket
misslyckats, endast genom tillfälligheten af för hårdt väder, samt
att alla omständigheter ännu voro i hög grad gynnande for
ett företag på hvars utgång Svenska Flottans öde, för hela
fälttåget, hufvudsakligen berodde. Men detta förslag, ehuru
grundadt på de största sannolikheter, förkastades; Revalska
Flottan lemnades i ro att utlöpa, och följden deraf blef hvad
K. hade förutsagt.
Svenska Flottan erhöll nu ordres att gå ostwardt om
Högland och uppsöka den Ryska från Cronsiadt. Denna
signalerades snart på höjden af Björkö, och den 5:dje Juni
började bataille med fördelen af vinden på fiendens sida.
Så väl denna som följande dagens strider voro icke
afgörande, ehuru flera gånger ganska häftiga. Fienden drog sig
ständigt tillbaka, under bemödande att undvika bataille,
tydligen i afsigt att locka Svenska Flottan i trängseln och att
sjelf få förstärkning af den från Reval väntade escadern.
Lieutenant K. vågade nu med liflighet framställa faran
af att längre förfölja Ryssarne i det trånga farvattnet mot
Cronstadt, der vår styrka icke kunde begagnas och der alla
fördelar voro på fiendens sida, samt yrkade på
nödvändigheten att söka rymden, innan Revalska Flottan hann
uppkomma. Dessa framställningar erkändes såsom välgrundade,
men följdes icke. Flottans styrelse stod nemligen, vid
denna tid, under afgjordt inflytande af en man, hvars
Öfverspän-da, gigantiska planer, redan föranledt det trångmål, hvari
Flottan såg sig invecklad. Denne man var Engelska
Amira-litetsCapitainen Sidney Smith, som belt och hållet
bemäktigat sig Konungens förtroende och som, på Dess befallning,
befann sig vid StorAmiralens sida.
Snart fingo likväl sakerna ett annat utseende. Revalska
Flottan signalerades, och nu blef nödigt att draga sig ur
striden, hålla westwardt och söka rymden. För den tidiga
upptäckten af denna signal hade man äfven att tacka K:s
uppmärksamhet och omtanka. Föreseende den äfventyrliga
belägenhet, i hvilken Flottan snart skulle komma, och
behofvet att skyndsamt faga anstalter deremot, hade ban sjelf
varit på skeppslappen och derifrån lyckats att urskilja sig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
