Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagercrantz, Carl Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 Lagercrantz, Carl Otto.
hafva mig fast och jag är bunden och obligerad för
pensioner." Det var ett dunderslag för honom, då ban fick höra,
alt Crespy var arresterad och väntades till Stockholm. Af
honom fruktade ban alt blifva röjd. Af Nolcken, som
vistades i Ryssland, väntade ban farliga uppgifter, "hvilka
skulle förorsaka honom hårdare arrest." Ifrån Paris spådde
han sig allt ondt. Pechlin stormade och ville tända an med
Holsteinska successionssaken, just medan L. satt i klämman
för den, och det var med mycken ängest ban väntade sig
elaka följder af P:s "ungdomshetta." "Hvar post från
Finland förskräckte honom." En Gyllenspets, som sprang till
honom i arresten och helsade honom från P. "drog honom i
afgrunden." "Denne miserable" skulle med penningar
förmås rymma riket &c.
L. slapp dock ur klämman lättare än ban trodde. Den Öfver
honom $atte Commissioncn bestod mest af slägt och vänner,
och ban blef snart frikänd. Följden af L:s frisägelse var
Buddenbrock och Lewenhaupts dom. Redan i arresten
skrifver ban om den sistnämde, som då ännu var General en
Chef:. "Mannen vill vara af med lifvet." För att fälla
Lewenhaupt, uppsatte Lagercrantz med egen band en hop
frågor, som voro så ställde, att då desamma ställdes till
honom, ban skulle få tillfälle alt på det högsta gravera
Ge-neralerne. Aktör i målet var Lagercrantz s svåger
Justitie-Càncelleren Peter Silfversköld. Att både dennes libell emot
Lewenhaupt ocli vederläggningen af Buddenbrocks försvar
äro af Lagercrantz, synes af dennes originalconcept i
Nordinska samlingarne å Ups. Bibliothek. Utgången af denna
process är tillräckligt bekant.
L. förlorade hvarken mod eller förtroende genom det
som händt honom. På riddarhuset var ban en hjelte bela
Riksdagen, och när ban slöt sitt coneept till ett tal in
ple-no för den fängslade Rydelius skref ban: "och den som vill
försvara sig, den dragé ut värjan." Andra förnuftigare fingo
dock se talet, och tvungo honom, att utstryka dessa ord.
Han fick sedan i uppdrag att högtidligen plåga och
straffa de förförde Dalkarlarne. Hans väsende i
Sockenstu-gorue är bekant, och i "Småsaker till nöje och tidsfördrif"
läser man derstädes hållne tal, som, säger Fant, äro
mönster af vältalighet och satin färdighet, ty ban säger der ofta:
J skälmar, J förrädare, och straxt efteråt: Mine käre
Bröder. Ett tal till Lexands, Mora och Elfdals allmoge har
Förf. till 1720, 1772, 1809 infört p. 24—50. Som prof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
