Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lamberg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Lamb er o, Erik.
(sin Konungs svärfader) 1747. Blef E. O. Hofpred. 1749.
Reste utrikes 1755, dä lian i Leiden orerade öfver
Prinsessan Sophia Albertinas födelse. Orationen trycktes som ett
typographicns mästerstycke. Den latinska vältaligheten deri
belönte Akademien i Leiden med en guldmedaljon, der å
frånsidan lästes: Er. Lamb et g S. R. Maj. Sue c. a Sacris de
præsenti felicitate Sueeiæ per or an te Aead. Lugd. B. Curatores
k Ur bis Leidæ Coss. d.d. MDCCL1F. Detta väckte det
uppseende att den Parisiska ViltcrkelsAkademien kallade den
Svenske Hofpresten till corresponderande Ledamot.
Promoverades till Tlieol. Doctor i Helmstad, sedan han disputerat
"de redemtione Christi arbitraria e Joh. Taylor Angelo
per-peram asserta" 1755. Här vederlägger han med styrka ett
af Presbyterianska presten Taylor i Norvich år 1751 i
London utgifvet arbete, der försoningsläran framställts ur den
synpunkt, som sedan blef Neologiens confiteor. En Ord.
Hofpredikants fullmakt sändes 1755 hit till den lärde
kämpen från Sveriges Konung. Han återkom 1757 och fick första
rummet på Biskopsförslaget i Götheborg 1760. Utnämd s.
å. tillträdde han 1762 sitt embete. Hans predikningar
skattades högt af samtiden och äro ännu bekanta bland folket.
Förf. häraf frågade en blind dräng från Blekinge, som nu
inträdde i hans rum, om ban känner Lambcrg: Aja,
svarades: "hans predikan på Menlösa barns dag är en härlig
predikan, gen o m fu 11 af styrka." Folket öfvergår stundom de
lärde i troget minne af verkliga förtjenster. Äfven
motkäm-pade L. i Götheborg Svedenborgianismen, som i en Lector
G. Beijer fält en ifrig anhängare, hvilken utgaf
predikoför-sök och bildade proselyter. Vid Riksdagarna var ban en
verksam man. 1771—72, då Ständerna börjat censurera
Professorers föreläsningar oeh Professor Christiernin kommit
ut för Bondeståndet, yttrade Lamberg: att Ständerna, som
synnerligen visste att sätta värde på lärdom och Akademisk
skicklighet, ej måtte låta Chr. såsom en berömd lärare vid
Akad. röna någon obehaglig påföljd af de generella
reflexioner, hvilka i all oskyldighet kunuat i hans inträdestal till
en profession, hörande till den lärdomsgrenen, inflyta.
Anledningen kunde ju vara tagen af det som händt med
riks-hushållningen i Frankrike, der manufacturcr och jordbruk
skiftes vis haft företräde. Kunde åtminstone ej tillstyrka
annat, än att lemnas i domstolens hand. — Då Serenius anmalt
en öfs. af Nösselt om Christna Religionens sanning, anmälte
Lamberg att han bestyrt om ett Knutzens arbete i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
