Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larcheveque, Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larcheveque, Pieire.
297
vid 1762 års riksdag gjorde Sekreta Utskottet hos
Regeringen föreställningar, om det ieke vore hast, att utesluta alla
poetiska och allegoriska prydnader på denna minnesvård,
hvilken med ’ historisk enfaldighet borde föreställa en stor
och namnkunnig Konung", och tillades att menige man torde
göra sig orimliga och oanständiga gissningar öfver det
lialf-k ladda fruntimret, som Konungen fått till följeslagerska (!).
Ett nytt contract slöts 1765 med konstnären om 100,000
livrés tournois för en ny modell, på hvars utförande i stort
ban sedan arbetade i 14 år. För bristande medel stadnade
arbetet utaf i Juni 1772, då statuen i gips var färdig, och
ännu 1774 hade L. 35,555% livrés att fordra, hvarpå
Stats-Contoiret fick befallning alt utbetala 40,000 dal. kmt.
Statuen göts slutligen i bronz af OfverDirecteuren Gerh. Meijer
1779, men blef först 1796 färdig att aftäckas, hvilket
skedde d* 17 Nov. (Om så väl denna, som öfriga statuer hvilka
pryda hufvudstaden, kan läsas i Lundequists Stockholms
Stads Hist. Del. I.)
Gustaf I:s statue på Riddarhustorget börjades 1765
efter en af L. gjord modell, gillad af Adeln vid Riksdagen
1762. Han arbetade ömsevis på begge statucrne, men
denna, som var till fot, och lättare alt verkställa än Gustaf
Adolfs, blef på 10 år modellerad, formad, gjuten, ciselerad
och upprest» Utom dessa statuer har L. för K. slottet
förfärdigat åtskilliga figurer, hvilka förtjena kännares uppmärksamhet
för correktheten i teckningen, de otvungna naturliga
ställningarne, hufvudets vackra charakter och en stil, som kommer
nära de bästa Antika arbeten. Till Rikssalen hade ban
förfärdigat 7 colossala figurer att placeras på stora cornichen,
Rättrådigheten , Försigtigheten, Troheten, Religionen,
Tapper-heten, Handeln och Åkerbruket, af hvilka de 4 första vid
hans död voro uppsatte. Altaret i Slottskapellet, börjadt
af ßourchardon, fortsattes af L., men fullbordades först af
Sergel.
L. hade så från ungdomen vänt sig vid den stora,
colossala stilen, att när ban gjorde bilder af naturlig storlek,
lyckades det ej alltid för lionom, utan de fingo ett tungt
och gigantiskt utseende. Äfvenså var han mindre lycklig i
ornamentsbildhuggeriet.
Ar 1777 fick L. en hastig och svår attaque af
paraly-sie, hvarföre han3 sedan åtskilliga medel fruktlöst blifvit
begagnade, for till baden i Bourbon, hvarifrån ban om hösten,
som det tycktes, förbättrad återkom. Påföljande vår fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>