Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lauræus, Gabriel - 2. Lauræus, Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laueæüs, Alexander.
301
anhöriga. Sjelf slapp hon med blotta lifvet undan
förödelsen. Hon afled 1737, sedan hon skänkt sin make två barn,
som dock före henne lemnat det jordiska.
Skrifter: Diss. Syn. de bonis operibus. Abæ 1759. — Muutamia
hengellisiä Wirsiä , kenoittainaan Chrisstilliseen elämään. Abo
1747, oeb sedan flera gånger upplagd. (En liten Andelig sångbok,
öfversatt från Svenskan ocli Tyskan). — Underrättelse om
iskällare, huru de må anläggas ocb med förmån nyttjas. (Vet. Ak. Handl.
1747). — Sätt att bärda stål till hvarjehanda behof (Dito 1748).
(Källor: Gezelii Lex. II. — Strandberg, Åbo Stift» Herdaminne I. s. 47. —
Ennes, K. Carl XII:s krigare I. •. 501. — Mennander, AminnelseTal i K. Vet. Ak.
1756. — Tengström, Finska Universitetets ProCaneellerer Ac. s. 814.)
2. LAURÆUS, ALEXANDER.
Af samma slägt som den föregående. Född i Abo 1785.
Fadr. af samma namn var då RegimentsPastor, blef
sedermera den förste Pastor vid Finska Universitetets Theologiska
seminarium och afled 1832 som Theol. Doctor, Prost och
Kyrkoherde i Lojo af Åbo Stift. Han var fyra gånger gift.
Alexander \ar son af hans första fru Ulrika Lovisa Simolin.
Tidigt vaknade hos honom hågen för målarekonsten, och
han flyttade till Stockholm för att begagna undervisningen
vid dervarande Akademi för de fria konsterna. Som en
vanlig Öfning aftecknade han taflor uti Kongl. Museum, hvilka
väckte uppmärksamhet, och L. erhöll snart uppdrag, att
verkställa ett stort antal copior. Framförallt understöddes
han på detta sätt af den genom sin konstkärlek utmärkte
Öfverste v. Gerdten, hvilken blef hans verksamma gynnare.
Redan vid 18 års ålder lemnade han arbeten, som vid
honom fäste stora förhoppningar. Med rastlös ifver gick han
fram på koustnärsbanan, der han med hvarje år skördade
siörre bifall, och kallades 1809 till Agrée af Akademien.
Försedd med ett resestipendium besökte han Tyskland och
Frankrike, uppehöll sig länge i Paris, och reste slutligen
till Rom. Der ådrog han sig, genom förkylning, en
febersjukdom, som öfvergick till inflammation i underlifvet och
slutade bans dagar den 21 October 1823.
L. var en af Sveriges mest utmärkta målare. Hans
första arbeten voro bambocciader, och eldskensstycken, i
hvilka ban sökte upphinna Schalkens *) manér, och hvilka sed-
*) Schalken, en nederlänsk målare död 1706, var ojemförlig vid
framställningen af ljusets verkan om natten och ett deraf upplyst
mm. (Jfr Målarete*.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
