Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefrén, Johan Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
L £ f r £ nr, Johan Petter.
ningsCommittéen; samt i Directionen Öfver nya Elementar*
skolan; ock var s. å. föredragande i Krigs Vet. Akad.
För-ordnades 1828 till Led. i Comm. för Granskning af förslaget
till nya Krigsartiklar; samt i den Comm. som under II. K.
H. Kronprinsens ordförande, skulle uppgifva förslag till arméens
organisation och lönereglering; och valdes s. å. till Led. i
Kongl. Vet. Akadrs 8:de class. Förordnades 1852 till Led.
i en Committé till afgifvande af utlåtande och förslag öfver
Technologiska Institutets organisation; samt 1854 till
ordförande i den af Svenska och Norska Officerare sammansatta
Committé till utarbetande af ett nytt
TjenstgÖringsReglemen-te; 1839 till Led. i Comm. för ordnandet af arméens
sjukvård i fält; s. å. Led. i Comm. som hade nådigt uppdrag
att afgifva betänkande rörande rikets Fästningar och dermed
gemenskap egande ärender. Utnämdes 1840 "att vara en
bland Ledamöterne å Sveriges Rikes sida uti Comm. för
öfverläggning och afgifvande underdånigt betänkande och
förslag i vissa de förenade Rikena Sverige och Norige
gemensamt rörande ämnen"; samt 1841 till ordförande i den Comm.
som falt sig uppdraget att yttrande afgifva öfver sjukvården
inom Stockholms garnizon. Har sedan dess utnämning 1828
till Chef för H. K. H. Kronprinsens Stab såsom Chef för
Generalstaben tjenslgjort vid alla de öfningsläger som under
H. K. H:s befäl varit hallnc.
Lefrén har på Riddarhuset varit en af de utmärktaste
talarne, likväl ej för att tala, ulan emedan det varit ett
o-undgängligt villkor för de idéer, hvilka ban med varm
kärlek omfattat. Bland de ämnen, som ban med synnerlig
nitälskan omfattat och följt, är just det, hvilket Axel
Oxenstierna erkände sig begrundat i all sin tid, utan att sista
dagen förstå det bättre än första — eller penningen. Vi
nedskrifva ur Ridd. o. Ad. protocoll för d. 9 Mars 1855
hans egen återblick på- sin verksamhet i delta hänseende:
Hvarje gång, dä mål här förevarit, som rört frågor om
stadgars införande för Svenska Bankoverket, har jag yttrat mig
på den sidan, som varit sträng i åsigter. Hvarje gång det
varit fråga om att gagna näringarne genom beredande af
låneutvägar till deras bedrifvande, har jag varit bland deras
antal, som understödt näringarnes intresse. Jag har kunnat
göra det med godt samvete, då jag förut sökt att, så vidt
på mig berott, yrka stadga i grunderne för all lånerörelse
och för all industriell förkofran . . . Jag har ifrigt
understödt creditiver för privatbanker. Jag har yrkat den rättig*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
