Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Lewenhaupt, Charles Emil, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lewenhaupt, Charles Emil, d. a. * 22
neralMajor af Cavalleriet, 1723 satt på Exspcctance-listan
såsom Öfverste vid Södra Skånska Cavalleriet; fick 1725
ÖfversteLicutenants och 1729 Öfverste indelning vid
sistnämde Reg:te. Vid riksdagen 1734 väld till Landtmarskalk,
gick han öfver till Hattpartiet, och älskad af arméen,
tilltagsen och begåfvad med god talegåfva, drog han många
Officerare med sig. Horns hemliga system hade alltid varit,
att förvara den verkliga makten hos Rådet och lemna den
skenbara åt Ständerna. Men dessa hade nu hunnit till
medvetande af den makt grundlagen tillerkände dem, och i
anledning af väckt fråga, att öfverlemna alliancerna åt
Konungen intill nästa Riksdag, yttrade L. *) i Sekreta
Utskottet: "När Ständerna voro tillsammans, tillhörde dem,
såsom högsta maktägande, beslutet; Konungen ägde ej styra
utan med Råds Råde; Riksens Råd voro allenast
Ständernas fullmägtige, och måste rätta sig efter principalerne,
när desse voro närvarande; ingenting hindrade Sekreta
Utskottet att gå ifrån Konungens och Rådets tanka, äfven utan
att referera saken till Plena, emedan de handlade med Riksens
Ständers rätt." Ridderskapet och Adeln läto vid denna
riksdag slå en skådepenning öfver honom: — för hans
bemödanden vid den nya Lagens fastställande, heter det hos hans
biographer, men medaillen sjelf säger ingenting derom, utan
"ob fidem et patriæ amoreni."
Vid 1738 års riksdag liadc det hastigt uppväxande
Hattpartiet vunnit den öfvervigt, att det kunde bortgifva
Landtmarskalksstafven åt hvilken det behagade, och valet
sväfvade blott emellan partiets mäktigaste ledare, Tessin
och Lewenhaupt. Den sednare afstod frivilligt ifrån sina
anspråk derpå, men var desto vaksammare för dess afsigter,
som bestodo i att gifva det i dvala liggande fäderneslandet
eu kraftig stöt, återställa dess gamla gränsor i öster och
således vid första tillfälle angripa Ryssland, samt i stället
sluta sig till Frankrike, under hvilka bemödanden "de unge
Viljorne" visserligen icke ämnade glömma sig sjelfva. Till
denna ändan var det nödvändigt, att sedan den gamle Horn
redan vikit för stormen, ur Rådet borttränga de öfrige
anhängarne af det andre partiet, som röstat för Ryska
allian-cen (Bonde, Hård, Bjelke och Creutz); detta genomdrefs i
Sekreta Utskottet af Tessin, L., C. Sparre samt Öfverste
Lagercrantz, men fann starkt motstånd i Stånden. Pre-
*) Geijer, Teekn. af Frihetstiden, aid. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
