Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Lewenhaupt, Charles Emil, d. ä. - 7. Lewenhaupt, Charles Emil, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Lewenhaupt, Charles Emil, d. a. * 42
nom denna i statens namn utfästade belöning. Hvad ntgång
saken vidare erhöll, är oss icke bekant.
Grefve Lewenhaupt efterlemnade tvenne söner och
tvenne döttrar: 1) Charles Emil (se ncdanf.) 2) Adam,
Mare-cbal. de Camp, C. S. O. m. st. K.; 5) Ulrika Charlotta
och 4) Amalia, gift med Öfversten, C. W. O. m. st. K.
Frih. Hans Ramel, ägare till Löberöd.
(Källor: Biographier af hans Son i Skandin. Sällskap, Handl. Del. II., samt i
Rhcbinders Landtmarsk. Hist. och Boijea Riksdags Hist. — Förut citerade
Källor.)
7. LEWENHAUPT, CHARLES EMIL d. y.
Son af den föregående, född på Winäs d. 28 Apr.
1721. Ingick vid södra Skånska Cavalleriet och blef 1741
Öfver Adjutant hes sin fader under Finska fälttåget samt 1742
i Maj Lieut. vid Lifdragonerne, hvilket 10 Aug. s. å., efter
fadrens olycka, stadfästadcs. 1748 Major i arméen och
Öfver-Adj. 1770 R. S. O. Tog afsked 1750 från Lieutenants-
äfvensom 1770 från ÖfverAdjutants-beställningen. Under 1771
års Riksdag förestod ban oftast och emot slutet nästan
beständigt Landtmarskalks-embetet. Efter revolutionen, d. 12 Sept.
1772 C. S. O. 1773 CapitaineLieut. vid LifDrabanlCorpsen,
hvarifrån han på begäran 1775 erhöll afsked. 1775
General-Major af Cavalleriet. 1778 En af Rikets Herrar, och anförde
d. 26 Jan. 1779 Ridd. o. Adeln. Blef 1786 R. af Seraph. Ord.
1789 Landtmarskalk. Dog d. 29 Mars 1796 på Winäs.
Gift med Ulrika Chr. Bonde, dotter af Kammarh. Gr. Gust.
Ulf Bonde till Säfstaholm och Hedv. Soph. Banér.
Angående hans medverkande till sin faders befrielse
hafva vi förut berättat. Han ägde stora kroppskrafter, men
inga särdeles själsgåfvor. Han bevistade de fleste Riksdagar.
Vid 1761 års riksdag plaiderade han för rättigheten åt
Capita, att resa till riksdag, hvarvid Tessin anmärker, att hans
fader dömdes till döden, för det att han tillstadde Capita
att resa till riksdagen och ej rent af gaf dem afsked. Vid
1765 års riksdag lät ban trycka ett sitt memorial till
försvar för de anklagade RiksRådcn. Vid 1789 års riksdag
var ban en af Konungens varmaste anhängare, och blef
derföre förolämpad af den adeliga oppositionen, hvarefter
Konungen fordrade att man derföre skulle ge honom reputation,
hvilket förvägrades af Axel von Fersen och Carl De Geer,
under förevändning att ingen förolämpning var honom visad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
