Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold, Carl Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Leopold, Carl Gustaf af. 09
undervisades först af Rector Wimmermark i Söderköping
och blef sedan intagen på Linköpings Gymnasium. Tidigt
blef malmarten spårad inom den unge, och på Kronprins
Gustafs födelsedag 1770 kallades den unge 14 årige
Tullförvaltaresonen att på Norrköpings Rådhus hålla ett tal (på
vers), som blifvit tryckt, röjande en äldres correction, som
gifvit poemet en pregel af det skaldspråk, som nu redan
kunde anses föråldradt, så vida man ej kan antaga, att
gossen dittills blott fått läsa äldre vitterhet. Sjelfva den inre
kallelsen att så ung uppträda, vittnar dock merendels om
rikare anlag. L. blef Student i Upsala 1773 ock träffas
åter som en poetisk gestalt på en kulle i soluppgången,
omgifven af sitt Grefliga patronage Douglas *). Det sköna
i naturen stämmer åskådarne till andakt. Man begär af
informatorn ett uttryck för den gemensamma rörelsen. Han
versifierar den psalm, Wallin intagit i vår psalmbok under
N. 418 och som visst uppfyller Ödmanns fordringar af
Psalmen. "Den högre flygten hör ej dit. Endast lofsången
tillåter det poetiska. Äfven der må vingarne klippas" **).
Kronprinsens födelse 1778, som gjorde sjelfve Yckenberg
till författare, besjöngs sannerligen af Svenska folket. Vi ha
sett ändelösa utgjutelser. Främst bland dessa står dock
Leopolds, högt Öfver Prinssången 1770, ehuru ej högt i
jemnförelse med hvad ban sjöng efter ännu andra 8 år, än
mindre i jemnförelse med hvad Kellgren då redan mäktade
åstadkomma. Men det var, som denne likväl anat, en
medtäflare. Det är "the Svenskes sedhvenja", att låta kritiken
uppehålla sig längre vid ett tillfällighetspoem, än ett nytt
philosophiskt eller esthetiskt system. K. gaf tonen åt detta
vittra guerillakrig, der så lätt beväpning behöfs. Han
försäkrade i Stockholmsposten d. 50 Novemb. 1778 om Hr
Leopoldts ode: "det är intet poesi, utan prosa, som löper
rasande." Dit räknade recensenten att L. sagt: molnen
smälta i perlor öfver fälten, om hvilket rec. upplyste: "det vill
så mycket säga, att det regnar." Rec. medgaf dock att der
hvarken saknades bildningskraft eller qvickhet, men påstod
— det ej sednare recensenter just förebrådde L. — att
bild-ningsgåfvan ofta liknade en feberyra och qvickheten en
flåg-eld. Denna recension, så olika den Thorild gaf af samma
Bodde s&ledes under den tid, då själen är öppnast fö? intryck,
på det natursköna Stjcrnarp.
**) De la Gard. Asch. XIII. p. 02.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
