Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lidbeck, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidbeck, Anders.
»7
henne, som brödren David M. af Rosenschöld sade: "min
syster säges med sin sång lyfta på kyrkhvalfvet, men jag
med min röst lyfter på himlahvalfvet." Det sanna är, att
Fru L:s röst hade en ovanlig styrka såsom ett fruntimmers,
men var dock —• en skön qvinno rö st. Siillan gick man
en afton förbi hennes fenster, utan att se några
tonhungriga öron lägga sig intill muren för att få höra några accorder.
Man kunde se ynglingar så bida i flera timmar, blott då
och dä ett melodicrande förnams. Lidbeck, Bihliothekarien,
öfverträffade dock Lidbeck Esthetikern. lians verk är nu
öf-verträffadt af Reuterdahls men man bör dock tacksamt
minnas, att ban fördubblade böckernas antal, utrymmet för
dessa och Bibliothekets kassa, utan anslag af Ständerna.
Före honom var Bibliothcket i Lund en carrikatur. Det
började under olyckliga omina, och fortsatte som förebuden
antydt. Ännu efter ett fjerdedels sekel befanns Bibliothcket i
det skick, hvarom upplysts i Humeri biographi (VI: 5, p.
272, 273). Under frihetstiden hann föga hit af den då
väckta rörelse i litteraturen. 1740, 56, GO köp-
tes ingen enda bok. Från 4740 till 1772 köptes blott för
9257 daler s. m. 1775—1799 blott för 5076 R:dr.
Lidbeck kunde deremot, under de 50 år han förestod
Bibiio-theket, inköpa böcker för 15,744 R:dr 42 sk. 9 r., under
det dock en privatman på Löberöd utan synnerligen stora
tillgångar säkerligen under samma tid använde mera till
bokinköp, än staten kunde göra möjligt att till slikt ändamål
använda vid rikets andra Universitet.
L. uttalade sin tids fordran på humanistisk bildning
såsom en slags antithes till den klassiska och hade der
till mo tkämpe Prof. A. O. Lindfors; men ändrade här i allt
mer sin öfvertygelse, ju mera den "till qvinnobildning"
uppfostrade tiden hann visa sig för hans ögon.
L:s odödliga förtjenst är att ha fästat den unge fattige
prestsonen E. Tegnér vid Universitetet. Faculteten hade
vägrat den 17-årige ett sökt magnatstipendium och gifvit
honom ett lägre betyg; men Bihliothekarien L. kallade honom
som "ej ännu kunnat med fullkomlig säkerhet bestämma sitt
tillkommande vitæ genus", till Amanuens vid Bibliotheket och
då han blifvit Esth. Prof., vardt T. hans förste Docens,
sedan han 3 år efter ankomsten till Akademien vid ej fyllda
20 år blifvit Magister Primus. Tegnér yttrar sig också vid
Promotionsfesten 1829:
biogr. LEX. VIII. __7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
