Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liljeblad, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljeblad, Samuel.
141
under Adam Afzelii utländska resa* Sjelf besökte L.
sommaren s. å. Öland, Smaland och flera provinser. Utnämd
Rector Sckolæ i Wimmerby 1791, men afsade sig sysslan,
och fortsatte sina Medicinska studier. Prom. Medic. Doctor
1793. Adjunct vid K. Vetenskapssocieteten i Ups. s. å.
Borgströmiansk Oecon. Pract. Adjunct 1796. Gjorde 1794,
1797 och 1798 botaniska och ekonomiska resor genom flera
Rikets provinser.
Sedan L. i 2 år bestridt föreläsningarne för Prof.
Ekman, förordnades han efter dennes död 1802 till
Oecono-miæ Practicæ Professor Borgströmianus. Orerade s. å. på
Akademiens vägnar i anledning af Storfurstens af Finland,
Carl Gustafs, födelse. Inspector för Östgötha Nation s. å.
Akademiens Rector v. t. 1810. Afled 1 April 1815.
Ledamot af Phytograph. Sällsk. i Göttingen 1801. K.
Vetenskaps-Akademiens Adscriptus s. å. Led. af K. Patriot.
Sällsk. 1803, af K. Vet.Societ. i Ups. 1805, af K.
Landt-bruksAkad. 1812 och af Svenska LäkareSällskapet 1815.
Prof. Liljeblad var väl icke något snille, med förmåga
att i egentlig mening utbilda sin vetenskap; men ban
förtjenar dock ingalunda att nedsättas så öfver höfvan, som’
ban blifvit det genom en mängd om honom i tryck
allmängjorda anekdoter, genom hvilka L. i allmänhet sättes uti
en löjlig dager. Man bör neml. ihogkomma, att dessa och
dylika anekdoter på sin höjd bevisa, att L. likasom
mången annan, på sednare dagar beskuggats af en viss enfaldig
godtrogenhet, flera andra ålderdomssvagheter att förtiga.
Och orätt vore det att härefter bedöma mannens hela
lefnad och verksamhet. L. var neml. utan gensägelse en af
sin tids bästa Botanister, och genom sin Flora, uti hvilken
ban på ett lättfattligt och klart sätt, efter vetenskapens då
varande ståndpunkt, af handlat Svenska vexternes
väsendtliga kännetecken och nytta, har L. icke obetydligt inverkat
på Botaniska Studiet i Sverige, alldenstund de fleste af
våra nu lefvande äldre Botanister börjat sitt studium just
efter nämnda Flora.
Enligt den tidens sätt att se saken, synes Liljeblad
betraktat NaturalHistorien såsom ett vehikel för Ekonomien,
och derföre städse mera afsett den materiella nyttan, än
vetenskapens rena interesse för sig, hvilket man lyckligtvis
i våra dagar uppfattat, då allt hvad till den praktiska
Ekonomien hörer med rätta blifvit till Landtbrukslnstituten
för-visadt, såsom oförenligt med det vetenskapliga akademiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
