Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lillie, Johan Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lillie, Joh a ju Abraham.
16 3
naoh ten Tordensohöld angrep med sin escader, bestående af
11 fartyg, Elfsborgs fästning d. 21 Juli 1711). Dagen
derpå skickade ban med slup och hvit flajjg ett bref till
"Öfversten och Commendanteii", hvilket L. återsände
ouppbrutet, med helsning, att om T. hade något alt andraga skulle
han vända sig till Guvernèuren i Götheborg; från Elfsborg
ämnade man svara honom endast med eld. T. sände dä
ånyo slupen med den mundtliga helsning, att som Gud
gjort de Danska vapnen lyckliga, så vore han på sin
Konungs befallning kommen, att äfven taga Elfsborg,
hvarifrån han dessförinnan ej ville afgå, och emedan de å ömse
sidor igenom tappert fäktande inlagt ett beröm "hvaraf hele
verlden maattc have at sige", så kunde fästningen till
besparande af vidare blodsutgjutelse med heder genast
uppgifvas. Härpå svarade Lillie: att han med Guds hjelp skulla
försvara lastningen enligt sin pligt och sin Drottnings
befallning; att han förr sett de Danska vapnen, men aldrig
lyckliga, det ban ock hoppades aldrig få se; att gifva upp
en fästning, som kan försvaras, var alltid ett skälmstycke,
och ville Schoutbynachten spara blod, så vore säkrast, att
han går sin väg igen, emedan man på Elfsborg vore fast
resolverad, att till dess försvar låta sista blodsdroppen rinna.
Häraf torde Hr Tordenschöld sluta, att ban aldrig mer bör
nämna capitulation eller sända flere bud, ty man tänkte ej
vidare respektera hvit flagg eller trumpet, utan låta skjuta
i grund ehvad fartyg som härefter förekommo.
Fiendens kanonad hade åstadkommit mycken skada på
de svaga fästningsverken, några kruttunnor och fylda
bomber hade äfven blifvit itända, samt gjort betydlig skada;
detta allt hade satt fästningen i så miserabelt tillstånd, att
L. på slutet ej kunde särdeles bruka kanonerna, utan
sparade deu ännu öfriga besättningen, som i 4 dygn oupphörligt
arbetat och vakat, och vid de nedskjutna bröstvärnen
endast exponerades att blifva ihjälskjutne. Han lagade allt i
ordning att möta en stormning,, alla gevär sattes vid
bre-chcrnc och manskapet indelades så, att en del endast
laddade, och de öfrige skulle skjuta. Dessutom gaf L. sjelf
och tog alla sina officerares parole d^ionncur att förr dö
än gifva sig. Det kom dock ej till det yttersta: Öfverste
Georg Bogislaus Stael von Holstein håle i all tysthet
natten till d. Juli uppkastat ett batteri pä stranden af ön
Hisingen, der han var posterad, och började vid dagningen
beskjuta fiendens öppna pråmar, hvilket bådo den verkan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
