Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lillieblad, Gustaf Peringer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l i l l i b ii l a n, Gustaf Pqringcr.
1C7
rad disputation "de Messia Judaico e Rabhinrirum maxime
commentariis." Väckte stora förhoppningar hos Akademiens
Canceller, som befordrade en utländsk resa, från hvilken
ban först efter liera års bortovaro åtërkom.’ Derunder utgaf
ban i Altdorff 1680 tvenne Talmudiske codices "Avoda Sacra"
och "Tamid" af hvilka den ena handlade "de idolatHä", den
àü-dra "de Sacrificio jugi, quod olim in templo Hierosölymitano
quotidie offerebatui", paraphraserade på Latin. Vid sin
återkomst 1681*) blef han d. 5 Jan. installerad till Ling. Orieiit.
Professor i Upsala af P. HofiVenius, hvilken i programmet
berömmerJPeringer såsom snäll och färdig i Hebraiska,
Cbal-daiska, Syriska, Arabiska, Turkiska, Ethiopiska m. fl. språk.
Det behöfver ej sägas, att man om färdigheten hade en egen
mening i den tiden, då en 30-årig man hunnit, att röfva
Orientalismens gyllne skinn. Ty vi veta, alt än den dag i
dag är, måste man helsa våra största orientalister såsom
"språkgranskare, språkbetraktarc, icke språkphilosopher, än
mindre språkconstruktörer." Men obilligt vore att begära
mer af Orientalspråkens philologer, än vi dagligen fä nöja
oss med af Occidentalspråkens. Sålänge man sekel efter se-,
kel ej hunnit afgöra den romerska glosans angelägenheter,
ulan hvarje forskare skall börja der företrädarne började —
väl om ban ej slutar förr än der de slutade — kan man ej
räkna på något mer af dem, som valt språk, dér sjelfva
glosans rätta uppfattning måste förutsatta någon poesi i
hu-gen, någon philosophi i blicken. Eu ljusning uppgår dock.
Efter exilen i den classiska philologicn har cn
tempelbyggnad börjat.
Så som sjuttonde seklet fattade Orientaliska Philologicn»
fattades den dock af Periuger och hägnades af Styrelsen.
Man räknade på mycket ljus af den qvarlefvande
rabbinis-mcn och då cn särskild art af densamma förspordes i
Lithauen, så försändes P. af K. Carl XI 1690 till Lithauen
och Polen, att hos Karaiterne studera denna judiska sekts
ceremonier och bruk, för att deri spåra en forntid af
gemensamt intresse för Christna och Judar. Peringers bref
derunder till den lärde Job. Ludolph Lcutholf trycktes i
"Tenzelii Monätliche Unterredungen’ 1091 (pag. 572). Ko-
liåde v. Sticrnimui och Gezelius låta honom ännu 4674 och
7o disputera och orera i Upsala samt installeras derstädes som
Tro-fessor JöiH d. 5 Jan. men ändå deremellan resa utrikes "h«la ti c
åren" samt återkomma cflcr "tio Ars utrikes resor.*’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
