Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindeberg, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 Lindeberg, Anders.
men att han föga eller intet befattade sig med de inrikes
ärenderna och dagens politiska frågor. Dessa kunde likväl
icke helt och hållet undgå hans uppmärksamhet och ju mer
deu rigtades derpå, desto mera blefvo hans åsigter
oppositionens, utan att han derföre stod i snart sagdt den ringaste
beröring med dennas ledamöter, hvarken inom
representationen eller pressen. Tonen i hans tidning kunde emedlertid ej
förfela att häraf ha sin känning, och föranledde en och
annan förklaring af missbelåtenhet. Då L. slutligen började
den bekanta artikeln: "Sverige 1809 och 1832" fick ban
flera föreställningar deremot och anmaningar att upphöra
dermed , hvilka slutligen förvandlades till en hotelse om
pensionens indragning. Härtill svarade L. att han hade ingen rätt
till dess åtnjutande, att han ej kunde med ett enda ord
beklaga sig öfver dess upphörande, men att han som publicist
var skyldig allmänheten att genomföra det ämne han en gång
börjat behandla, och alt för honom fanns intet skäl att
afstå derifrån, då artikeln icke var juridiskt brottslig. Den
fortsattes således och pensionen indrogs. Detta skedde i
Aprilo månad 1852.
Ar 1817 begärde L. och erhöll Kongl, fullmakt som
Lieutenant i arméen. När han år 1821 skulle börja
utgifvandet af Stockholms Posten, berättas ban till följe af en
anande känsla, som ban sedan ofta lärer förebrått sig ej
hafva lydt, velat afsäga sig pensionen, men lät af sina
närmastes föreställningar öfvertala sig att icke göra det. Han be^
gärde likväl afsked ur arméen och tillbjöds då Capitaines
afsked, hvilket han emottog. Af staten liar L. aldrig
uppburit en enda skilling i lön, och aldrig tjenstgjort annat än
under krigstid.
Ar 1817 hade han utarbetat den ofvannämnda tragedien
"Blanka", ett verk af två månader, som han inlemnade till
Svenska Akademien, och den hon belönte med andra priset.
Ar 1819 erhöll ban det stora för poemet: "Mina Drömmar",
1820 andra priset för ett prosaiskt stycke: "Om Förståndets
och Fantasiens förhållande till hvarandra i skaldekonsten",
samt 1827 åter andra priset för poemet: "Lifvet." Utom
andra skrifter må blott nämnas några af de större och
märkligare: "Svensk Biografi", hvaraf blott första delen,
innehållande medeltidens namnkunniga personer, blef färdig;
tragedierna "Midsommarsaftonen" och "Demosthenes", hvilken
sistnämnda L. skref i fängelset; dramerna "Toni" och
"Prest-gården", en afhandling: "Om Sveriges Försvarssystem", skrit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
