Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindfors, Anders Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindfors, Anders Otto. 255
gången anmälde sig till skrifning "Pro Exercitio", Lundblad
blef högst förvånad deröfver, att en så dålig chria som den
af L. författade kunde framvisas af en Smolandus, bland
hvilka Lundblad eljest var van att finna sina skickligaste
latinare. L. djupt gripen af förebråelsen, inneslöt sig
nästan ett helt år, studerande uteslutande Cicero och Livius*
När han derefter anmälde sig till skrifning och Lundblad
genomläste hans nu framlemnade chria, föll denne af
förtjusning i gråt. Näst Lundblad var Kantianen Fremling den
som mest hänförde och inverkade på ungdomen. Kants
studium var således det, som denna tid näst latinet tog den
unge Akademiska medborgarens tid i anspråk. Här gällde
mindre naturanlaget än modet. Äfven häråt egnade sig
således L. med odelad ifver. Den utmärkte Orientalisten
Matthias Norberg var den ende som omkring sig icke under
denna period bildade någon skola, emedan det ej var för
orientalismen ban använde sitt inflytande, utan för Tacitus,
for den tankdigra latinismen i stället för den
phraseologi-ska, täflande med Lundblad i att lifva kärleken för Roms
litteratur, mer än för Orientens. Äfven den unge Prof.
Lidbeck vann för sin sak, den moderna vitterheten,
uppmärksamhet hos ungdomen. Näst latinet och den Kantiska
philosophien egnade sig L. så allvarligt åt den sistnämnda,
att, då han den 16 Dec. 1801 tog Candidat-examen* Prof.
Lidbeck kunde med högsta betyget utmärka tvenne: Es.
Tegner och A. O. Lindfors. De promoverades tillsammans
1802. Fremling fästade L. vid Akademien. Han blef
Do-cens i Pædagogik och Didaktik 1805. Detta var en egen
lärokurs, af stor vigt der intet Gymnasium fanns och
derifrån Studenter jemt reqvirerades, för att såsom
informatorer bilda synnerligen de förnämas barn. L„ blef således en
slags bildare af informatorer. Också förvärfvade ban, såsom
sådan, ett så odeladt förtroende, att han sedermera under
all sin tid vid val af informatorer blef oupphörligt anlitad
och rådfrågad. Härigenom fick ban ett tillfälle att med
conditioner i adliga hus förse sina egna landsmän
Småländ-ningarne; och deraf har man till en del förklarat den
ovanliga framgång som dessa utom sitt stift vunnit, synnerligen
i stift med många patronella prestegäll t. ex. Skåne.
Ännu en utmärkelse af den skarpsinnige Fremling vann
L. genom kallelse till Philos. Thcoret. Docens 1805. Hans
praktiska sinne förde honom emellertid till
rättsvetenskapens studium och ban tog juridiska examen 1810. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
