Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindfors, Anders Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Lindfors, Anders Otto. 255
Uppfostringsväsendet hade alltid fästat L:s synnerliga
uppmärksamhet.. Redan 1814 kallades han till Corresp.
Ledamot af K. Uppfostrings-comitéen i Stockholm. 1826
och 1828 deltog han i comitéen till granskning af rikets
undervisningsverk, som då i Stockholm höll sina
sammanträden. I denna förfäktade han den fornclassiska,
synnerligen den Romerska, litteraturen såsom ett oundgängligt
element för modern bildning af fullständig omfattning. I
Romerska litteraturen såg neml. L. ej blott en syster till den
Grekiska och de Asiatiska, utan ban såg deri "arftagerskan
efter bela forntidens högre cultur", resultatet af hela
fornverldens intelligenta sträfvanden, der den, som ej kan omfatta
dem alla, har i en enda hel lefvande organism summan af
allt, som hunnit en högre fullkomning i forntiden. Då nya
tiden ej står lössliten från den fornbildning, som föll med
Rom, såsom t. ex. den Chinesiska; så ansåg L. tydligt, att
all modern bildning måste bli half och ensidig, som ej
amalgamerar med sig den gamla tidens cultur, åtminstone i dess
sista formation — latinska litteraturen. Genom sin fasthet
vid dessa grundsatser i comitéen, der ban hade att bestå en
hård kamp mot de moderna bildnings-theorierna, hade L.
fägnaden att se resultatet af sina och sina motståndares
idé-vexlingar bli en mindre ensidighet i allmänna meningen, der
en reaktion sedermera visat sig till förmån för de principer,
L. då förfäktade, sedan understödda af glänsande talanger,
som då stodo i ett annat led. Hans åsigt har blifvit den
herrskande.
L. uppträdde först som författare i "Index latinitatia
in Ciceronis Brutum", Lund 1804, trogen dåvarande
sträfvande att kunna uttrycka hvarje tanke i något talesätt, som
Cicero förut begagnat. Snart växte ban tiden öfver axeln, och
visar med sin "Handbok i Romerska Anliqviteterna" med 8
pl. Lund 1814, 2 uppl. Örebro 1830, att ban i latinets
studium fordrar mer än kännedom af språk, fordrade
grundlig kännedom af nationens seder, lagar och inrättningar, af
dess privatlif så väl som af dess forensiska lif m. e. o. af
bela dess historia. Också följde deraf större kärlek för den
litteratur, som man började förstå i sin helhet. Som
Professor införde L. bland ungdomens lektur författare, som af
de flesta förut blott voro kända till namnet, såsom Livius,
Tacitus, Lucretius o. s. v. Men bland L:s principer i fråga
om kännedom af ett folk och dess litteratur stod den högst,
alt man blott känner det språk man kan sjelf skrifva. \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
