Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liädsciiüi.d, Erik.
sändes 1671 (VVirænius har 1670) till Danmark, dess då för
tiden varande tillstånd, styrka och förehafvanden under
tiden att utforska; hvarifrån han, enligt Konungens ord i det
panegyriska Grefvediplomet, med god besked och
efterrättelse hemkom. Introducerades 1672. Följ. året blef han
Konungens egen Expeditionssekreterare och fick de inrikes
sakerna under sin handläggning, enligt Anecdotes de Suède.
K. M:t uttrycker sig i Grefvebrefvet: "Vid värt tillträde till
regementet, fick han, efter vårt eget nådiga val och
välbehag den lyckan att enkannerligen uppvakta oss, att utfärda
våra bref och utfärda våra befallningar." Nästan lika
uttryckes saken i Lindschölds autobiographi. Säkerligen har
ock L. haft mera hand i Grefvediplomets redaction än den
undertecknande Konungen. 1674 blef L. IIofRåd, 1676
tillika Lagman i Bohus län (utan skyldighet till annat än
räntans upptagande), 1676 CancelliRåd och StatsSekreterare.
1685 HofCanceller och Ordförande’ i K. JustitieRevisionen.
1687 Kongl. Råd och CancelliRåd. S. å. Grefve till
Staf-sund och Friherre till Lindevad (förut Hunnestad) en half
mil utanför hans födelsestad, samt Herre till Kaggeholm,
Falla, Brevik och Klackeberg.
Hastigt ådrog sig L. den allmännaste uppmärksamheten»
Förf. till nämnde Anecdoter, han må vara Esaias eller Sam.
Puffendorff eller en annan, var ej L:s vän, men måste dock
ge honom mycken rättvisa, och tåla att de.fleste
anklagelserna vederlaggts af efterverlden. Han anklagades, såsom
den der skulle undanträngt samme Gripenhjelm, som
förklaras ha infört honom i Konungens ynnest. Franzén anmärker
att Gripenhjelms oskicklighet måste af sig sjelf vika för L:s
öfverlägsenhet och dennes lycka således vara hans eget verk.
G, torde snarare först blifvit bemärkt såsom den der var
præses, då den qvicke studenten, hvars namn Carl Gustaf
ej mindes, skillrade Rådsherre-idealet. Vi läsa föröfrigt i en
uppsats i Handl. rör. Skand. Hist. ett samtal mellan K. Carl
Gustaf och en förtrogen, der ban uppger såsom orsak för
Figrelii val, att presterne väl må anse den blifvande
Konungen renlärigt undervisad, då det skett af öfversteprestens
måg, och denna egenskap hade Figrelius vunnit, enligt en
anekdot i Sedolärande Berättelser, utgifne med företal af J.
A. Lindblom, derföre att ban friat till den dottren af
Le-næus, som hade en rottfläck i ansigtet, och hvilken det
förnämare clerus ej ville och det ringare ej dristade begära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
