Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lihdshcüi, d, Erik.
9, tar niyeken lärdom öfvats for att vederlägga anecdotisten.
v. Stiernman anför i Landtmarsk.Historien i Sv. Bibi. V D.
p. ISO—154 alla de förtroendeuppdrag L. hade 1676—78,
på grund hvaraf också Franzén finner skäl att betvifla en
onåd, som kunde förenas med förtroende af de vigtigaste
riksangelägenhetèr. Alf anför dock i den 1789 i Lund
utgifne dissertationen (de vifce & meritis Er. Lindscköld)
tillräckliga documenter i den frågan. L. som länge alltmer
ökat sina förtjenster och derigenom sin gunst hos Konungen,
bland annat under kriget kunnat intala Louis de Geer, att
försträcka kronan 14,000 R:dr jemte ansenliga summor från
andra bänder, bevistat riksdagen i Halmstad och 1679 i Jan*
befann sig på Ljungby gård, fullgörande sin expeditionssyssla
hos Konungen och 1679 d. 12 Mars fick ett bref fullt af
compliUienter — enligt hvad v. Stiernman visat, har
troligen kort derefter insjuknat, så att ban, enligt sin
autobio-graphi, hölls nästan år och dag vid sängen, då hans
illvil-jare ej undeHäto att tala och göra allt hvad de kunde till
hans värstä, so ni nu ej kunde nog träget uppvakta sin
Konung. Han måste från sitt Stafsund ännu d. 24 Apr. 1680
skrifva ett af Älf anfördt bref till ett CancelliRåd
(Höghusen?), der ban försäkrar sig ej velat öka Canc.R:s besvär
med påminnelse om Lagmansräntan från Bohus, men väntade
med godt hopp, att Canc.R. ville tala några ord till K. Mrt
när tiden tillät H. M:t höra, till L:s välfärds befrämjande.
Han var säkeV, att Gud, som bäst kände den underdåniga
ifver och trohet, hvarmed han tjent sin nådigste Konung,
skulle böja dess milda hjerta till nåd och justice emot
honom. Hans ambition hade nu fäst honom vid plogen, och
var han med sitt landtlefverne förnöjd; sökte och åstundade
hvarken promotion eller tjenst, utan ville tjena sin Gud
efter den nåd honom gafs och om han ej kunde göra något
till sin Konungs behag, likväl bedja för honom. Skulle
lagmansräntan fråndragas honom såsom för ett brott, genom
någon lättfärdig tungas angifvelser, så påminte han om
Konungens löfte, att bli ställa i förhör för att försvara sin
o-skuld elle* afbedja sina fel. Någon brottslighet visste han
aldrig skulle kunna honom öfveÄevisas. Får ban blott tala
tör sin oskyldighet, ^külle ban nog stoppa mutinen på dem,
som sökt hans argaste utan or£ak. Han lemnade dem under
Guds dom, ville blott göra dem godt för det onda de gjort
honom och Sn Hiera unnat honom, om förmågan sträckt sig
lika med deras ondska eltør åe haft något, sttm de uppen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
