Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 Lindschöld, Erik.
Tade att göra efter aftal. Efter L:s död fordrade
Ungifva-rer medlen tillbaka af enkan, ocb då denna vägrade delta,
klagade han hos Konungen, samt upplyste att pengarna voro
lånte mot det villkoret, att L. skulle hjelpa honom till Grefve
och Kongligt Råd, eller i annat fall betala det emottagna
åter. Kungen befallte derpå den sökande att inkomma med
en skriftlig supplik, på hvilken Hans Maj:t med egen hand
skref följande resolution: "Så länge Lovisin icke är
Kongligt Råd, har ban intet skäl att kräfva L:s Enka; och när
han blifver det, så äro pengarna dermed betalta." Om
denna anekdot är sann, visar den, att L. förstod att draga
fördel af sin inflytelse, samt tillika hans herres sätt att
li-qvidera skulder.
Mellertid sörjde Carl XI sin bortgångne rådgifvare, och
skref i sin dagbok: "Jag hafver mist uti honom en trogen
och redlig tjenare, som mente mig, min k. son, hvars
gouverneur han var, och hela riket väl. Jag älskade
(beklagar) *) honom af allt mitt hjerta." Han upprepade det »
ett bref till Gref N. Bjelke af s. d. der han önskade L.
"evig glädje för den trohet oeh försorg, ban dragit för
Kungens tjenst och Kungasonens uppfostriftg."
För dessa enkla ord, säger Franzén, af en sådan
Konung, som Carl XI, måste all vältalighet tystna; och
skalden sjelf finner ej någon ton i sin lyra, som säger mer, än
denna hjertliga suck af konungslig tacksamhet och vänskap.
Vi vilja ännu betrakta L. ur en och annan synpunkt,
som ej alltid påkallas vid bedömmandet af en politisk person.
Han var vetenskaplighetens vän, om ban ock
frånryck-tes det fält, der han kunnat vinna lärdomens lagrar. Litet
afund ligger det nog i Puffendorffs något skrufvade
omdöme, att han blott i de fleste Svenskars omdöme var en af
sin samtids lärde, men att ehuru han ej var grundlärd, så
kunde ban dock. när han fattat en mening, försvara den
med ganska skenfagra skäl. Han prydde dock sitt tidehvarf,
när presterskapet 1686 begärt Cartesianska philosophiens
afskaffande, till förmån för den, hvars terminologi Clerus haft
besvär lära sig. Philosophiska faculteten i Upsala
förklarade sig, deribland Bilberg, P. Lagerlöf, L. Norrman, G.
Pe-ringer. En Commission nedsattes, under E. Lindschöld, som
Ordförande. Här hade inga af "korstågs" ej ens korftågs-
*) Först skrifvet älskade; sedan, för att mera uttrycka ögon-,
bliekets stämning rättadt till beklagar. 8e Nordins utgifning,
JJtrnöf. 1808.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
