Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linne, Carl von, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linné, Carl von cl. ä.
289
de essentiellaste delar i blomma." — Väl har man sedan
funnit, att Doctor J. H. Burckhard i Wolffenbüttel redan
1702 uti ett bref till Leibnitz yrkat på fördelen af ett
botaniskt system efter könsorganerne; men detta bref blef för
den lärda verlden först bekant 1752, då Prof. Heister i
Helmstadt låtit trycka detsamma; och L. hade, såsom
Heister ock medgifver, ej någon kännedom om Burckhards idé,
då han uppställde sitt Sexual-system; hvadan sålunda äran af
Växtrikets systematiska uppställning efter Sexual-organerne
obestridligen tillkommer L. Det var ock under vistandet i
Leyden som L. 1737 utgaf sina Classes Plantarum, tillika
med Corollarium Generum och Methodum Sexualem,
äfvensom sin aflidne väns Petri Artedii Ichthyologia i 5 delar.
Våren 1738 anträdde L. resan till Paris, der hans
skrifter redan förskaffat honom anseende och vänner. Här
genomgick ban Tourneforts, Vaillants m. flis Herbarier,
genomsåg Isnardiska Bibliotheket och Botaniska
Trädgårdarne, samt gjorde ofta "herborisationcr" rundt omkring
Paris i sällskap med flere lärda och kunnige naturforskare,
hvilkas innerliga vänskap ban äfven snart sig tillvann.
Synnerligast visade sig Professorerne Anton och Bernhard de
Jussieu honom stor bevågenhet, oeh var han under sitt
vistande i Paris i dagligt sällskap med den sednare, som med
rätta ansågs för en af de förste bland den tidens
Botanister, och knöts emellan Bernh. Jussieu och L. en broderlig,
oskrymtad vänskap, som för hela lifvet med hvarandra
förband dessa Herrar, hvilka hvar på sin väg vunnit lika
ryktbarhet, den förre såsom grundläggare af det Naturliga, den
sednare af det enklaste Artificiella växtsystemet. — Äfven
i Paris gjordes L. anbud till befordran ^ om han der ville
qvardröja. Præses för Vetenskaps-Akademien derstädes Du
Fay föreslog, "om icke L. hade lust att blifva Fransos,
deräst Akademien antoge honom till Membrum med årlig
Pension— men "högre håg drog honom till sitt eget
fädernesland", hvilket ban återsåg i September 1738.
Kärleken till fäderneslandet och hågen att få återse sin fästmö
påskyndade hans hemresa; men hemkommen märkte han
snart till sin stora förundran, att han var mera främmande
hemma; än på utländsk botten. Såsom Läkare vann han
till en början intet förtroende, ty som han var obekant;
vågade ingen anförtro sitt kära lif uti hans händer, att han
sjelf tviflade nu om sin fortkomst i riket. "Han som
allestädes utomlands blef ärad såsom en Princeps Botanicorum,
Biogr. Lbx. YE 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
