Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lybecker, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 Lybecker, Georg.
▼ar han ännu blott Hyttmästare; men oförfärad och lycklig
i partikriget, i åtskilliga mindre träffningar och skärmytslar,
erhöll han inom fem år befordran till GeneralMajor. Han
blef nemligen 170o Öfv.Lieutenant; 1706 Landshöfding i
Wiborg^ 1707 GeneralMajor, s. å. Friherre, samt 1710
General-Lieutenant. Hans befordran skyndade dock framom
hans förtjenst, ty ehuru behjertad och god på en
underordnad plats, saknade han insigter och duglighet för en högre.
Åtminstone var ban icke vuxen det vigtiga uppdraget, att
anföra den icke obetydliga här, som under Konungens
frånvaro skulle skydda Finland, ocb efter Petersburgs och
Öfriga anläggningars förstöring jaga Ryssarne tillbaka från Newa
och Östersjön.
Rustningarne för att bringa L:s armée i fulltaligbet och
i försvarligt skick, hade i Finland bedrifvits med den ifver,
att redan i Aug. 1710 några mil från Wiborg 12000 man
stodo färdiga till uppbrott. All materiel var i god ordning,
men det lika vigtiga — provianten räckte endast för några
dagar. Denna olyckliga försumlighet visade snart sina
följder. L. tågade till Newa, och sedan 1600 man
öfverkom-mit, drabbades tillsammans med Ryssarne, som’ voro 8000
man, hvilken bardalek slutade till Svenskarnes fördel.
Några smärre platser eröfrades äfven. Men åtta dagar voro
icke förflutna, sedan expeditionen lemnade Wiborg, då
bristen på lifsmedel var så stor, att slagtade hästar och Newas
vatten utgjorde soldatens föda. Det är lätt att finna hvilka
menliga verkningar häraf skulle uppstå. Ryssarne hade än
nu cu liten skans, kallad Ingris Amund, som L. ville
bemäktiga sig. För detta ändamål afgingo 5000 man, men knappt
hade dessa efter många besvärligheter framkommit och jagat
fiendens utposter tillbaka iuom skansen, förrän i L:s egen
närvaro en så våldsam oreda och förskräckelse uppstod; att
för Ögonblicket all ordning blef upplöst. Cavalleriet
störtade tillbaka genom fotfolket och ryckte detta med sig, utan
att någon kunde säga hvarföre. Besinningen återkom väl,
men fastän ingen fallit för fiendens svärd, hade dock flera
under den ohejdade flykten förlorat sig sjelfva.
L. blef härefter tveksam och villrådig. Han beslöt väl
att gå längre in i Ingermanland, men kastade sig utan
bestämd plan, än till höger och än till venster, endast för att
finna uppehälle för arméen. Denna blef genom dessa
ständiga och osäkra rörelser alldeles utmattad, så mycket mera
som ofta på flera dagar både befäl och manskap icke hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>