Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löfling, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L ö r l i n o, iPer.
361
till utseendet 6åg belt enfaldig ut, förrän ban, begagnande
den frihet denne store lärare lemnade alla sina lärjungar, att
muntligen eller skriftligen framställa frågor öfver ämnen som
voro dem inom vetenskapen ännu mörka, genom sina
spörsmåls djuphet och täta återkomst, gjorde sig känd såsom ett
äkta ämne till en stor botanist. L. tog honom alltså i sitt
hus och gjorde honom till informator för sin son, och fann
tillika i honom "en själ^ ren som guld, utan all skrymtan i
tal och åtbörder. Han var aldrig klemmig, ej heller bestod
hans delice i mat och kläder; det var honom lika om han
sof på den hårdaste bänk eller i den mjukaste säng, men
att finna en liten ört eller mossa var den längsta väg
honom icke för lång."
Då Linné om sommaren 1748 förelade sina private
åhörare vissa rön, föll undersökningen om trädens knoppar
på Löflings lott; och han var den enda, som fullgjorde sin
sak till lärarens nöje; dessa observationer blefvo 1749
meddelade i en Disput. "de Gemmis Arborum", hvari ban
visade att knopparne äro verkliga vinterskygd for de späda
blommor och blad, som öfver vintern inom dem ligga
inneslutne såsom i sitt ämne. När Linné året derpå skulle utgifva
sin Philosophia Botanica, råkade ban ut för en svår
sjukdom; men så fort han började tillfriskna, dicterade han ur
sin säng; så fort sättaren hann, och nyttjade dervid L:s
penna. Under detta arbete fästade sig läraren mer och mer
vid ynglingen, så att ban både blef honom den käraste bland
alla hans lärjungar, och tillika ansåg han honom för den
mest hoppgifvande.
Vid denna tid voro Linnés lärjungar kringspridde kring
halfva verlden; och insände tidt och ofta de märkvärdigaste
nyheter från Floras rike, såsom Kalm från Canada, Osbeck
från China, Hasselquist från Egypten, Torén från Surat,
Montin från Lappland, o. s. v. Endast i Södra Europa
hade han ingen skicklig rapportcur, men längtade mycket att
finna en sådan. Linné begärde då hos Spanska
Ambassadeuren i Stockholm; att få skicka en sin discipel till Spanien,
men erhöll till sin förvåning det svar, att Hans Spanska
Maj:t redan sjelf varit omtänkt, att af Nordens Dioscorides
begära en sådan. Egentliga anledningen dertill var den,
att några lärde resande Engelsmän, på Spanska
PremierMi-nisterns Don Carvajals fråga "hvad de tyckte om Spanien?"
hade yttrat, att detta rike i allt hade öfverträ]ffat deras
väntan; men att de måste bekräfta hvad Linné i sin ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
