Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Löwenhjelm, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173 Löwenhielm, Carl Gustaf Fredrik.
struken, då han vid utgåendet skulle sagt till vaktmästaren,
som förklarade sig hoppas, "att Herrn väl komme igen": —
"Nej aldrig sätter jag min fot öfver denna trösklen mer";
tilläggande leende: "om ej som President." Då han nu som
President tog sitt inträde, var samma personal som då, utom
d. v. Presidenten, qvar^ t. o. m. samme vaktmästare — nu
förmodligen den ende, som ej syntes förlägen.
Der dröjde han doek ej länge. Den nye Regenten
nämnde L. vid sitt första rådsval, på Ständernas tillstyrkan 1751
till RiksRåd, hvarefter han s. å. hlef Commendeur af K.
N. O. och Riddare af Seraph.O. med valspråk: Deo, Regi,
Legi.
Oaktadt nu en så rik gröda var på duglige män,
hopades medborgerliga uppdrag och befattningar öfver L. Han
var länge Riksens Ständers Bancofullmäktig. Likaså
Fullmäktig och förste Directeur vid Jerncontoret ifrån dess
första inrättnicg 1747. Blef President i LagCommissionen.
Under Pommerska kriget var han Ordf. i
UtredningsCommis-sionen, hvarvid han så nitiskt fyllde sina pligter, att
Ständerna 1762 gåfvo 2000 dal. s. m. i belöning. Var ock
Ordf. i Commissionen öfver Bränvinsaccisen, sträfvande att
böta husbehofsbränningens onda genom att ställa ett malum,
som tiden ansåg necessarium, på regal fot, hvilket dock ej
nu lät sig göra. Var en lärd man, ledamot af K.
Vetensk.-Akad., och ofta dess Præses, Led. af K. Vetensk.Soc. i
Upsala, Ledamot af Historiska Instit. i Göttingen. Han var en
af Ståndsmaktens pelare och Ledamot af SecretaUtskottet
fråp 1738 till 1751. Som en framtidsman dittills,
uppträdde han nu som en vid det nya hofvet väl sedd Rådsherre,
följde K. Maj:t på dess Eriksgata 1753 och 1754. Blef
Grefve 1762. Lunds Akademi kallade honom till sin
Canz-ler s. a* Här uppenbarade han oek, huru han förmådde
"sätta en förträfflig ordning och drift i göromålen," enligt
Gezelii omdöme i allmänhet. Han skref skarpa bref *) till de
Akademiska fäderne, för att få dem till reda och räkenskap,
måste vid plikt ålägga dem terminer för dylik, och satte
verkligen ett nytt lif i hela "corpus Academicum."
Profes-sorerne af Skånska nationen voro nog oförskämda till att
begära det Skåningar skulle qua tales ha företräde till sysslor
*) Del berättas, att en hämd gaf sig tillkänna i en disputation
(som förböds), der man sökte såra Canzlern i en sårbar familjsak. En
käns iyiter skulle nemligen varit en virgo stuprata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
