- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 8. Læstadius-Löwenhjelm /
371

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Löwenhielm, Gustaf Carl Fredric

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Löwenhielm, Gustaf Carl Fredric.

307

Sävar, betäckte retraiten till Djekneboda samt bevistade
af-fairen vid Ratan.

En ny tid ingick, som fordrade parlamentariska
talanger. Vi se Gr. L. på Riddarhuset; der ban i 30 år alltid
kunnat vid sitt uppträdande påräkna intresserade åhörare.
Han utbildade åt sig derunder en alldeles originell stil,
hvilken, bedömd som improvisationy såsom den vanligen var^
alllid måste förtjena en ärofull uppmärksamhet inom
vitterhetens häfder, lika visst som innehållet oftast påkallar det
inom de medborgliga begreppens. Der vi först
bemärkt denne Talare, framlägger han d. 25 Sept. 1810 i
Örebro ett förslag till en Martial-lag, for att förekomma
sådane skamfläckar i vår historia, som RiksMarskalken Gr.
Fersens mord.

Ridd. och Adeln biföll Grefvens föreslagna tillägg och
anmärkningar vid Lagutskottets betänkande, för hvilket han
återtog sitt förslag. Ännu stå vi på samma punkt som då.
Ett conventikelplacat finnes mot de svagaste qvinnors och
barns samling för en bön^ som på 116 är ej kunnat ändras;
en Martial-lag, att följa vid upprors hämmande, har man ej
under oräkneliga riksmöten kunnat stifta. Slikt vittnar ock
om vår politiska höjdpunkt.

Grefve L. var ej i Sverige, då Fersiska mordet skedde,
utan hade rest till Cassel, att begrafva sin fader.

Vid Riksdagsordningens uppgörande var Grefve L.
mycket verksam, men inom minoriteten.

Han förde befälet i Örebro under valriksdagen*
Arbetade som Riksdagsman för Konungens i Danmark utkörande.
Commenderades att i egenskap af General Adjutant möta den
utvalde Kronprinsen i Helsingborg, och följa honom till
Stockholm. I Dec. begärde han afsked i den tanka, att
Sverige nu skulle blifva en Fransk prefectur; men qvarhölls
af Kronprinsens försäkran om den sjelfständighet som alstrats
af 1812 års politik. 1811 reste Gr. L. till Paris; såg nu
Kejsaredömet. S. å. C. S. O. 1812 förde Grefven befälet
i Örebro under Riksdagen. Talade mot den då föreslagna
Styrelsens organisation och emot den sedan så öfverklagade
Tryckfrihets - lagen. Motionerade vid samma riksdag den
skedda indragningen till Kronan af Adelsfanans boställen och
indelningar, och likaledes af Reg:tsOfficerarnes och
Ryttma-starnes; som blefvo tjenstfrie när en del af Lif Regimentet
och bela Östgötha Cavalleri afsutto. Utnämndes s. å. till
Förste Direeteur vid K. Theatrarne. Commenderades att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/8/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free