Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Lundblad, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
Lündblad, Sven.
sjelf och en stor valvilja emot andra. Del var lätt att inse,
att dessa dygder icke voro i en sednare ålder tillärda, utan
att de skjutit djupa rötter i hans barndom, att den
ödmjukhet inför Gud och menniskor, som följde honom till höjden
af det äreställe, han senast innehade, icke hade hos honom
kunnat så förvandlas till natur, om den icke upprunnit ur
en tidig och varm Gudsfruktan, en beständigt föresväfvande
hög föreställning om sina pligter och en blygsam känsla af
oförmågan att dem fullgöra. I afseende på hans theologiska
bildning torde här hora nämnas följande. På en tid, då det
började höra till den goda tonen, att med ett visst
öfversitteri förakta, ja, till och med håna kyrkan och religionen,
och då tilläfventyrs theologien bland de lärde behandlades
på ett sätt, som gjorde den mindre tillfredsställande för
djupare själar, var det icke ovanligt, att tänkande och
Christligt sinnade män i sekternas religionsmeningar sökte den
näring åt sitt högre lif, hvilken den kalla och stela
ortbo-doxien syntes förneka dem. Man må derföre icke undra,
att L. under hela sin akademiska läraretid bibehöll en viss
redan i ungdomen genom umgänget med Domprosten Knös
d. ä. framkallad förkärlek för studium af Svedenborgs
skrifter. Ehuru detta studium icke kunde undgå att utöfva sin
inflytelse på hans theol. tänkesätt, så röjde sig likväl Lans
stora sjelfständighet äfven deruti, att ban profvade allt oeh
behöll endast det, som syntes honom godt. Liksom han
sjelf högst eftersträfvade att blott vara Christen, så förstod
han ock att hos alla sekter igenkänna och värdera det
Christ-liga, äfven der det var bortblandadt och bortskymdt af
menskliga missförstånd och tillsatser.
Till det yttre var Biskop L. lång och mager. Hans
resliga växt, hans lugna, allvarsamma gång, ingaf vördnad.
Utseendet, merendels dystert, hade nästan något
frånstötande, så framt ej vid serskilda tillfällen välviljan och
vänskapen framkallade ett eget, mildt sken Öfver de skarpa
dragen: då var det en verklig själens skönhet som öfverflög
hans ansigte.
Till fullkomnande af charakteristiken öfver Biskop L«
må det tillåtas att här meddela det vackra
condolance-bref*), hvarmed Wexiö Consistorium besvarade den
officiella underrättelsen om dödsfallet. "Med hjertligt deltagande
hafva vi förnummit den ^jupa sorg, som träffat Skara Dom-
*) Aftryckt i Upsala Corresp. 1837. IV:o »O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
