Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maclean, Rutger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maclean, Rutger. 5
hvardera, hvarföre ett dagsverke skulle göras i veckan och
16 sk. skatt betalas på året. Der blefvo nu 62 sådana
husfäder. Der högst 51 aboer och 41 husmän (torparc) på
det uslaste framsläpade sitt lif, födde sig nu strax 75 åbocr
och 62 torpare rundeligen.
In i reformen drogos ej några skogshemman, som förut
voro enstaka, men utarrenderades. Skogen^ upptagande cn
rymd af 600 tunnland, vårdades noggrannt och fick aldrig
betas. Under säteriet fans dessutom 200 tunnland (endast
50 tunnland åker häribiand), som behöllos af egaren för
ytterligare rön i landthushållning och sköttes med torpare.
Snart började äfven torparne få arrendera sina lägenheter
med frihet från arbete. Aboernes villkor blefvo strax: l:o
Fullkomlig frihet från allt arbete och alla körslor for
herregården, så att de kunde egna hvarje dag till sina barns
uppfostran och sin arrendejords skötsel. 2:o Fullkomligt
tvång att sköta sin jord efter en gång öfverenskommen
method — annars förbröts arrendet. 5.0 Arrendet crladcs i
lindriga penningesummor och var tiden först kortare, ökades
sedermera, blef slutligen på arrendatorns lifstid. De
fattigaste antogos först till hälftenbrukare, men när de kommit
sig före, fingo äfven de arrendera: allt så lindrigt, att de
snart måtte komma i välstånd, hvilket var egarens syftemål.
Under de 12 första åren ökades personalen från 701 till
1088. Nu (1841) föda sig der 1850.
Om detta Macleans verk skrefvo de poetiska
Svenskarne ej så mycket på decennier, som postdagligen skrefs om
en actrices spel eller en poets visa eller en hofvets bal. I
det berömda Adlersparreska verket "Läsning i Blandade
ämnen" lia vi dock träffat en häntydning derpå (1 h. 1797 p.
70. "Jag vet, yttrar sannolikt utg. sjelf, och bela Sverige
borde veta det, för att kunna vända sin aktning och sin
erkänsla mot ett värdigt föremål — jag vet, att en
frelsejord-egare i en af våra södra provinser föregått och öfverträffat
alla våra landsmän i den patriotism^ som vill och förstår
förena rikets och frälsebondens väl med sitt eget; att
denne man, hvars förtjenst i ett annalkande upplyst tidehvarf
ofelbart får mottaga denna stämpel af sann storhet, hvilket
väl en dag skall flyttas öfver från det inbillade till det
verkliga menniskovärdet, att denne man, säger jag, förstått att
gifva den jord ban ärft en mångdubblad fruktbarhet,
grundat afkastningen p& sina bönders Ökade begrepp och
välstånd, ej på deras okunnighet och vanmakt, gifvit all sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
