Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magni, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magn.i, Petrus.
Jönköping, der ban af Konungen tillika antogs till Riksråd.
Och var ban den siste af andliga ståndet, som erhöll denna
värdighet*); ty år 1527 fastställdes i Vesterås, alt
biskoparne ej vidare skulle antagas till Riksråd, hvilket de sjelfve
måste underskrifva. „
Vid reformationens början skref Petrus M. 4518 ett
bref från Rom, deri han yttrar: "Nu i år skref en Doctor
af S. Augustini Orden neder i Tyskland i ett Studium, som
heter Wittenberg, många conclusioncs mot aflat. ... En
annor Doctor här i Rom skref svar deremot efter Påfvens
befallning, och der lian mente lösa lxjekonay gjorde han
knuten .. - Jag hafver läsit, huru jaflat börjades först och är
lösjordader grund, än penitencia, det är tryggaste vägen,
der vill jag dö uppå." Efter hemkomsten var han ock
mycket varsam i stiftets vård, satte sig hvarken hemligt eller
uppenbarligen mot reformationen, undcrskref Vesterås
Recess och Örebro Stadga, samt då 1550 några i hans stift
visade sig oroliga öfver religionens rubbning, förmanade ban
genom circulär till stillsamhet och sakens mognare
eftersinnande. Likväl anses ban hafva’ alltjemt oförändradt hyllat
katholicismcn, hvilket ock hans bref af 1551, som
meddelas af Celsius i Gustaf I:s historia, vittnar, ehuru ban
visade mycken • eftergifvenhet mot "Konungeny isymiérhet i
början. Han dog "i tcmlig hög ålder’* 1554, Söndagen näst
före Pingst. ’ ;
På Linköpings bibliothek Förvaras en duödcà af tre
fingers tjocklek, skrifven med tät stil af Petrus M. under
vistelsen uti Italien. Af misstag är deipå tecknadt: ’ "Denna
bok hafver en Svensk munk, benämnd Johannes de ritpe
Cisa uti Rom och i Castro i * Italien skrifvit." Denna yolum
innehåller fyra afhandlingar: 1) en sjölag. Rurcus har
derpå med egen hand antecknat: "Mon icke thetta vara
Gotländske sjölagen funnen i Rome 1522?" Erik Benzelius d.
y. har upplyst, att det är eü Öfversättning af den Italienska
boken II eonsidato del mare, ursprungligen författad på
Spanska. 2) En kort läkarebok af Johannes de rupe Cisa;
öfversättning med företal på vers; som angifver läkarekonstens
laga ståndpunkt i Sverige på den tiden **) (t. ex. de bckan-
Ovisst »r dock, huruvida icke erkebiskop Joh. Magnus blifvit
intagen, i Rådet efter P. Magni. Det vill så synas af Uglas Rådslängd.
Denna skrift Sr märkvärdig, såsom den första Svenska i
medicinen, i fall man lemnar utan afseende, det korta sammandraget om
örter och läkemedel, som troligen pä < 1400:trtlet gjordes för Nåden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
