Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mallet, Fredrik - Mallmin, Gustaf Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mall m i , Gustaf Magnus.
21
elt knarrigt ocb otåligt hurneur, men var ej obehaglig i
sällskap. Säges i sin ungdom hafva älskat könet; såg ej heller
på ålderdomen ogerna vackra ansigten. Hade en grof och
klumpig kroppsställning, stor näsa och var mycket närsynt.
Barnlös och förmögen man."
Skrifter: Disputat. (se ofvanf.). — Allmän eller mathematisk
Beskrifning om Jordklotet. Ups. 4772 (utgörande !:a Delen af
Cos-mogr. Sällskapets Verldsbeskrifning. "I detta arbete hade Förf.
afgifvit egna upplösningar pä flera märkvärdiga problemer angående
Jordens rätta figur och storlek . . . äfvensom liera interessanta
undersökningar om Månans rörelser", enl. Melanderbjelm). — 27
ma-ihera. och astronom. Afhandl. i K. Vet. Akad. Ilandl. "alla af
särdeles värde"} äfvensom flera i Nova Act. R. Soc. Scient. Ups.
(Källor: ÅminneWTal ... i K. Vet. Akad. d«n 5 Sept. 1798 «f D.
Melander-hjelm. Sthm 1798. — Rosenhanes Anteckn. — M»t om Upsala Professorer.)
p.
MALLMIN, GUSTAF MAGNUS.
Föddes i Stora Tuna d. 6 Nov. 1768. Fadren Erik
Mallmin var Häradshöfding i Dalarne. Student i Ups. 1778.
Phil. Mag. 1788. Prestvigd 1794. Collcga Scholæ i
Fahlun 1796. Kyrkoh. i Sevalla 1809. Prost 1815. Kyrkoh.
i Vestra Ferncbo 1815. Contractsprost 1826. Theol. Doet.
1850. Jubelmagister 1859. Död 26 Maj 1840.
Mallinins personlighet var en sällsam företeelse^ så väl
genom den för närvarande tid egna rigtningen af hans
lärdom. som genom arten af hans naturliga själsförmögenheter
och hans uppfattning af de omgifvande tids- och
verldsför-hållanden. I sitt Stift aktades M., såsom den lärdaste
Presten; och lian förtjente att sa anses. Hans vetande
omfattade egentligen de Heliga Språken, och i den gamla
Exegetiken samt Patristikcn hade lian en nästan oerhörd
beläsenhet. Med den utomordentliga minnesgåfva han ägde, var det
för honom en lätt sak icke blott att på Hebreiska och
Grekiska utantill uppläsa bela kapitel i den Hel. Skrift, utan
äfvenledes att verbotim och i långa sträckor kunna ur
minnet citera ställen ur de Grekiska ej mindre än de Latinska
Kyrkofäderna. Näst Bibelns och de äldsta fädernas studium,
hvarmed ban mest sysselsatte sig, hade han en ovanlig
beläsenhet i medeltidens Asketiska och Munklitteratur. I
refor-mationsseclets dogmatik var ban durchdrifven; och hänförde
aili till Formula Concordiæ. Längre än till den Pietistiska
Cunlroversen i förra århundradet hade ban icke följt med i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
