Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matthiæ, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m a t t n i /B, Johannes.
ban af sina rikedomar gjort Kronan stora förstrdckningar ^
så att han 1664 hade att fordra 14600 Riksdaler specie.
Han hade nemligen till Konungens kröning oeh bröllopp
lemnat 0774 R:dr, som nu genom räntor uppgått till
ofvanstående summa. Konung Carl Gustaf visade honom
äfven mycket förtroende. Af Dess egenhändiga Berättelse om
sin giftermålsunderhandling med Dr. Christina; synes att J.
M. haft begges stora förtroende i denna angelägenhet.
På Drottningens befallning erhöll J. M. Doctorshatten
vid Theol. Doctors-promotionen i Upsala 1640. Blef 1045
Biskop -i Strengnäs. Biskoparne valdes denna tid på
riksdagen af det församlade presterskapet (Clerus Comitialis),
ehuru Regeringen icke sällan gaf fullmakt at den som fått
mindre röstantal. Vid detta tillfälle erhöll Joh. M. 45,
Domprosten Lenæus 28, Pastor Prim. Laurelius 20, ocu
Prosten Westhius 50 vota; utom några som fingo hvad man
nu förtiden pkigar kalla "stäitkröster." I egenskap af Biskop
bevistade han alla riksmöten från 1044 till 1604.
En prest vid namn Duræus for i nära 50 år omkring i
Europa för att försöka åstadkomma en förening emellan den
Lutherska och reformerta kyrkan Han kom 1050 i detta
ärende till Stockholm, der ban straxt uppvaktade Axel
Oxenstjerna, som icke tycktes ogilla hans förslag, men
presterskapet förkastade detsamma alldeles, och utverkade att
Duræus 1658 förvistes riket. Joh. M., hvars milda och
fromma sinne lätt intogs för en blifvande enhet inom
protestantiska kyrkan, var den som mest gynnade Duræus, men
h*.us tankar i detta ämne yppades först; då ban tillträdde
Biskopscmbetet och hö^l prestmöte, hvarvid han höll en
oration "Idea boni Ordinis in Ecclesia." Vid riksdagen 1647
afhandlade han vidare detta ämne. Hans skrift möttes nu
af de häftigaste motsägelser, så af Biskoparne som det
lägre presterskapet, ja af flere bland RiksRåden^ af hvilka
den lärde Björnclou uppsatte skriftliga anmärkningar,
hvaruti ban visar, att Joh. M. begått brott mot sin öfverhet,
presteståndet och kyrkan. (In Episcopo Strengnensi
culpa-tur, quod peccaverit: I:o in Regem et Dominuin suum; II:o
in Episcopos et Clerum Sveciæ; !D:o in totam Ecclesiam.
Anmärkningarne äro in extenso aftryckte i HofCler. Hist.
1 Del. sid. 550, e^ter B:s egenhändiga manuscript).
Riks-Cancelleren förkastade ock Biskopens mening och han måste
till och med uppbära hårda ord af Drottningen, hvilka hon
dock sedan ångrade "till och med att hon deröfver måst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
