Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejerfelt, Johan August d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GG McJb&felt, Johan dugust, d. y.
gränsen och Abborfors. Den 5 Juni intogs åter
Pyttispas-setj och d. 2o och 26 Juni angrepos Suttulapassen, som
sistnämde dag forcerades, så att arméen intog Högfors, samt
fick sitt läger vid Kymmenegård. Förlusten vid denna
eröfring var endast 5 döde och 8 blesserade. Den 5 Juli
erhöll M. Riddaregraden af Svärds-Ordens Stora Kors, och
d. 21 Aug. utnämndes han till Fältmarskalk.
Efter fredsslutet begärde M. afsked, som han d. 20
Mars 1791 erhöll med pension och accordsersättniug, och
nedsatte sig på godset Nehringen i Pommern. Upphöjdes
d. 1 Nov. 1792 till En af Rikets Herrar, och d. 1 Nov.
1797 till Seraphimer-Riddare. De sista åren vistades han
Öfver vintrarne i Stockholm^ hvarest ban efter en svår och
långsam sjukdom afled d. 21 April 1800, 75 år gammal, den
siste af sin ätt. Han begrofs den 2 Maj, med de
ceremonier, som tillkomma Seraphimer-Riddare. Förde till
valspråk: "Animus, secundis dubiisque rectus."
M. var lång och ful, "arbetade ichß blott att vara
ansedd för favorit, utan han lopp derefter" (se Kellgrens
biographie VII B. s. 29). Förmodligen är det om honom,
som det i en Journal Tör riksdagen 1760 (Skand. Sällsk.
Handl. XV Del. s. 125) säges: "Grefve Meyerfelt med
olyckliga ansigtet säges resa ikring i Dalarne, med Gevaldiger och
Länsmän framför sig och berätta, att ett parti vid riksdagen
upphäfvit sig, som påsyftade att införa souvcrainiteten. När
detta blifvit hos Rådet anmält, skal det svar följt, att man
ej kunde reflectera på hvad af en sådan dåre företogs. Man
tror likväl att detta i nästa plenis närmare torde efterfrågas."
M. blef 1765 gift med Lovisa Augusta Sparre, dotter
af Öfverståthållaren Grefve Axel Wrede Sparre. Hon var
ett utmärkt skönt fruntimmer, "döpt" af Kellgren till en af
de tre gratierna *). Hon var den skönaste dame vid hofvet,
in-tilJdess de begge andra gratierna, Grefvinnorna Höpken och
Löwenhjelm, der uppträdde. I Ristells anekdoter berättas
att förtalet väl gifvit henne flera älskare, men förkållandet
ma \ara huru som helst, så handlade hon alltid med en
anständighet och en försigtighet, som gaf ringa anledning till
sådana suppositioner, så mycket mer som hennes man alltid
var den förste som fick del af de förklaringar man gjorde
henne. Också hade ban så stort förtroende till hennes dygd,
*) Se "Grati ernås döpelse". Kellgr. Skr. 2 Del. s. 200.
Kellgren hade varit informator för hennes söner. (Jfr Iiellgr. biographie.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
