Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Modée, Carl Wilhelm - Modeer, Adolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
M O D E E R , Adolph.
i Sept., då denna domstol åter upphäfdes. Afled under ett
besök på säteriet Dömelstorp i Halland den 12 Oct. 1798.
Gift med Ebba Ulrica Sparre, dotter af Presidenten
Grefve Erik Arvid S. och Charlotta Eleonora Sjöblad. Hade
4 döttrar och en son, Gustaf Erik, död 1828 såsom
Öfverste i Flottorne, CabinettsKammarherrc samt Ridd. af
Svärds-och NordstjerneOrdnarne. Han deltog vid 12 års ålder i
slaget vid Högland, hvarunder han, som "ser manskap tätt
bredvid sig falla, dock vid fadrens både christliga och
manliga dock få ord, oförskräckt härdar ut det långvariga och
mordiska slaget, utförer midt ibland desse dödar sin faders
och Chefs ordres", (se Allm. Tidn. 1789). Hertigen
utnämnde den unge M. efter ankomsten till Sveaborg, till
Fänrik och satte sin egen cocard på hans hatt.
(K&llor: Riddarhus Genealogien. — Stockholms Tidning 1825. N:o 3. —
Gjör-▼ells Allm. Tidningar 1768 och 1789. — Portefeuille, II. B. s. 119.)
MODEER, ADOLPH.
Var en ättling af den i Moadensis’ biographi nyss
beskrifna Polska ätt, af den gren, som nedsatte sig i Sverige.
Denna slägtskap blef af K. Stanislaus August erkänd, så att
han erböd honom ett Polskt Friherrediplom, hvilket dock
denne sig undanbad. Så berättar åtminstone Westén
(Hof-clerec. Hist. I. sid. 522), utan tvifvel efter Modeers egen
uppgift. Föröfrigt är Redactionen af detta Lexicon ledsen att
om honom hvarken ur tryckta eller muntliga källor kunna
hafva förvärfvat sig andra underrättelser, än dem, som
meddelas af Rosenhane, hvilket är så mycket mer att beklaga;
som denne man under en tiderymd af öfver trettio år med
outtröttligt nit arbetade för rikets allmänna hushållning och
näringar, äfvensom den enskilda ekonomien, for Sveriges
inre historia, för allmogens upplysning och slutligen för
naturalhistorien. Men just för denna orsaks skull har Red:n
icke velat förbigå ett så aktningsvärdt namn, ehuru hans
anspråk på efterverldens minne utan tvifvel skulle blifvit
större, om ban satt trångare gränsor för sin verksamhet och
arbetat med mera granskning och mindre episodiskt.
Mellertid är M:s historia om Sveriges handel, ehuru ofullständig
och oordnad, ett arbete af verkligt värde, som fyller en
lucka i våra näringars historia. I allmänhet, för att döma
af dem bland hans verk vi känne, tyckes han haft mera flit
och god vilja, än hufvud och granskningsförmåga. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>