Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montgomery, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Montgomery, Gustaf Adolf. 155
Vid samma riksdag motionerade lian inrättandet af en
Technologisk skola såsom en afdelning af
Landtbruksakademien, och en sådan har också sedermera blifvit inrättad.
Dykeri- och Bergnings-Compagniet samt
General-Assistans-Kontoret hafva äfven blifvit afskaffade. Till lindring för
jordägarne yrkade ban på beskattning af Ofverüöds-artiklar
och Charakters-fullmagter. Under de påföljande Riksdagarne
ifrade han för samma ämnen, men isynnerhet mot
bränvins-syndafloden och för bränvinets högre beskattning. I början
mötte detta nit ett bittert motstånd. Sjelf nedlade ban, så
snart ban blef jordägare, sitt bränneri.
Som litteratör och författare har ban också gjort sig
känd. Hans under 1823 års riksdag väckta motion om
återgången af Arméens så kallade nya organisation, hvilken
motion bestreds till remiss, upptogs af honom till discussion
i Journalen 1827 och väckte lifligt motstånd af någon bland
den tidens högsta militär-organer, men den af G. 31.
klandrade nya organisationen blef emellertid derefter modifierad
till hvad den nu är.
Hans recension öfver en af vår störste predikants
o-tryckta predikningar, likasom hans anmärkningar öfver de
af H. E. Gr. Adlersparre utgifne handlingar rörande Sveriges
äldre, nyare och nyaste historia samt historiska personer*),
fästade i synnerhet en allmän uppmärksamhet, ock hans i dessa
och som han kände att hela Finland var blottadt på Ryska troppar,,
beslöt han, med sin commendering, rycka öfver gränsen, uppmana
Finnarna att gripa, till vapen och intaga Petersburg, som då
saknade allt försvar. Ankomne ordres, att genast begifva sig till annan
ort, hindrade verkställigheten. (Till hans egenheter hörer att han
under hela 4 år afhöll sig från brödätning, och sedan början af
1857 aflagt kött för att pröfva Gassendis yrkande i detta hänseende).
*) I anledning af dessa anmärkningar förekommer i i:a bandet
l:a haft. sid. 207 i Riogr. Lex. öfver namnk. 8v. Män och
Ankarsvärd Carl Henriks biographi den förebråelse, att G. 31. missbrukat
Ankarsvärds förtroende, i det han i sina förbemälte anmärkningar
upplyst att de uppgifter, ban deri om G. Adlersparre begagnat,
varit lemnade af en person, hvilken före, under och efter
revolutions-krisen nära omgaf Hans Exc. Grefve Adlersparre. Då varande Frih.
C. H. Ankarsvärds svar dat. d. 1 Aug. 1852 på G. M:s
förfrågningar, har följande ordagranna slut: "Om härutur kan hämtas något
som kan tjena Tit. för dess Polemik, så må sådant gerna begagnas
äfven med så tydliga allusioner å uppgifternas författare, att man
derå ej kan misstaga sig, men mitt namn får icke nämnas, jag
anhåller derom." Och detta namn nämnes ej heller af G. M. i dess
anmärkningar, och den allusion, som är åberopad, våp ju tillåten,
hvadan intet ringaste missbruk af det gifna förtroendet skett tller
G. M. ens trädt den mest utsträckta laggrannhet för nära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
