Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montin, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Montin, Lars.
MONTIN, LARS.
Född på ön Hisingen d. TeT Sept. 1723. Fadr. Theol.
Lectorn i Götheborg, Prosten och Kyrkoherden i Lundby,
Mag. Jonas Montin. Modr. Elisabeth Mosenius. Genomgick
Götheborgs Gymnasium. Student i Lund 1745, i Upsala
1745. Fadren hade handledt honom mest i Theologisk
litteratur, i tanka att ban skulle blifva prest. Sonens håg
vände sig dock i Lund till Bergvetenskapen, men sedan ban i
Upsala hört Linné, beslöt han blifva Läkare. Han besökte
1749 Luleå Lappmark och Fjäll ända till Torefjölen i
Norrige, hvarifrån ban efter 5 månaders besvärlig resa återkom
med ett stort förråd lefvande vexter. Vid samma tid sökte
han Medicinska Adjunkturen i Lund, men blef förbigången,
hvarigenom han utestängdes från den Akademiska banan,
hvartill han tyckes hafva bäst passat. Undergick
Candidat-och Licentiat-examen i Lund och blef Med. Doctor ibid»
1751. Derpå praktiserade ban i Götheborg med allmänt
godt förtroende till 1754, då ban blef anmodad att
förvalta Prov. Medici sysslan i Halland, under Doktor Martins
utländska resa; och efter hans befordran till Anatomiæ
Professor i Stockholm, 1756; utnämndes M. till Ordinarie
Provin-cial-Medicus. Ar 1782 tillade Kongl. Maj:t honom
Assessors namn, heder och värdighet. Sin syssla, hvaruti han
i början hade många besvärligheter att öfvervinna, i
anseende till djupt inrotade vidskepelser och fördomar i
synnerhet hos Allmogen emot Läkemedel och deras
användan-de; bestridde han emellertid med en outtröttelig nit och
verksamhet, och ådrog sig på resor till de sjukas hjelp
flera förkylningar, som efter hand försvagade hans eljest
goda helsa och lade grund till giktplågor, hvaraf han
omsider dog i Halmstad d. 2 Jan. 1785, uti 62 ålders året,
ogift. Jemte en förfaren^ lärd, samvetsgrann och emot
fattiga, särdeles välgörande Läkare, var han en mycket
snäll Naturforskare, och samlade ett ganska stort
Herbarium, som dess Systerson och Arfvinge, Bibliothekarien
Dry-ander sedan skänkte till K. Vetensk. Akademien i
Stockholm. Hans namn förvara Örteslägtet Montinia, oeh
Insek-tet Tortrix Montiniana.
Ledarn, af L. Vet. Akad. 1771; af Vet. Soc. i
Trondhiem 1772; Physiographiska Sällsk. i Lund 1773; Vet. o.
Vitt. Sällsk. i Götheborg 1775 j Acad. Cæsarea Naturæ
Curiosorum 1778.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
