Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müllern, Henrik Gustaf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
M ü l l e r w, Henric Gustaf v.
likaledes till Seraskiern i Bender, hvilket sednare bref
f(5r-anlät Seraskiern att skrifva till Constantinopel och meddela
bättre besked, än man hade i det ärendet, hvarom Paschan
i Ötschakow rapporterat och hvarefter ett silkessnöre
följde for denna Pascha. v. Mrs hand hade ock skrifvit det
bref med Kon. Carls underskrift, som så förtörnade Czar
Peter, att ban mera constitutionellt än man skulle tro af
en sjelfherrskarej hotade att hänga v. M.; vid hvilket
uttryck Gr. Piper, som var närvarande, inföll: "i Sverige
plägar man aldrig flå björnen (sälja björnhuden?), förrän man
skjutit honom (björnen)." Då 1710 Hofcancelleren Baron
G. Cronhjelm blef K. Båd och President i
Lag-Commissio-nen, blef Stats-Sekret, v. M. Hof-Canceller, efterträdd i
Stats-Sekreteriatet af C. Feif. Den nye Hof-Cancelleren
blef ock baroniserad, men aldrig som Friherre introducerad
på Sv. Biddarhuset, der ban ej heller som adelsman tagit
introduction. Vid Calabaliken i Bender 1713 blef v. M.
fången, men var den förste, som utlöstes. Då Konungen
sedan de 10 månaderna uppehöll sig i Demotica, varv. M.,
öfverste Grothusen och Öfverste Düben de ende, som
spisade med honom dagligen. Sällskapet betjenade då sig sjelft
och det var nu Hof-Caneelleren som gjorde tjenst som kock.
Då K. Carl 1714 gaf sitt Cancelli en ny organisation,
blef v. M. Ombuds-Råd i första utrikes Expeditionen^ som
hade att handlägga ärenden med Frankrike, England,
Spanien, Portugal, Grekiska länderna. Turkiet, Tatariet,
Persien samt det öfriga Asien liksom Ryssland, Pohlen^
Holland, Brabantska orterna ocli Lothringen. Han sändes
sistnämde år att vid Wienska Hofvet aflägga K. Carls
tacksägelse för den heder och höflighet, som bevisades Konungen
under dess resa genom de kejserliga länderna. Flera af
hans bref eller K. Carls af honom contrasignerade bref till
Stor-Viziren och Reis Effendi äro omnämde eller införde
hos Norberg i K. Carl XII:s hist. 2 D. 73, 567, 5G8, 457.
Hans bref till Stjernhöök i Wien^ för att "jnstifiera H. M.
Konungens conduit", finnas införda s. 501 och 503. Man
skildrar vanligen K. Carl såsom förahtare af Statskonstens
giller. Det är dock intet tvifvel, att han efter sin
förmåga försökte hvad försökas kunde, och att v. M. väl hade så
vigtiga intriger att hopspinna åt sin regent, som någon af
våra andra ministrar åt sina monarcher. Då Gyllenborg låg
i England, för att till förmån för en katholik söka från
Britanniens thron störta en protestantisk furste, —
conse-quent af en Herre, som genom förbund med Muhamedaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
