Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munck af Rosenschöld, Eberhard Zacharias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Munck af Rosehscuöld, Eberhard Zacharias.
vets stats-ekonomiska idéer, kunde han hålla lärorika
föreläsningar för vederbörande af båda partierna. I åtskilliga
lagstiftningsfrågor var ban vida framför sin tid och det
hände derföre ofta, att ban på riksdagen både förutsade och
yrkade sådana sanningar, som först längre tid derefter
gjorde sig gällande. Om ban hade den lilla egenkärleken att
någon gåug leda allmänhetens uppmärksamhet på detta
förhållande, så är det väl förlåtligt, i synnerhet då, såsom t.
ex. i afseende på den bekanta 72:an, framtiden måst göra
rättvisa åt hans säkra takt och fullkomligt riktiga omdöme
i det att ban redan vid 1828 —1850 års riksdag var
nästan den ende af oppositionen, som satte sig emot den
föreslagna forändringeu af denna paragraph.
Som enskild man var Prof. R. ej mindre interessant än
i det offentliga lifvet. Högst originel både i tal, åthäfvor
och gerningar, ådagalade han alltid ett stort nit for
mensklighetens sak. Hvarhelst han såg någon lida våld och
orättvisa, var han alltid färdig till försvar. Man har mot
honom anmärkt en egen lnst for rättegångar, och det är sannt
att han ofta invecklade sig i vissa stridsförhållanden, som
han säkert kunnat undvika; men merändels var det dock
hans stränga rätlssinne och ett oförsonligt hat mot list och
svek, som bragte honom i harnesk. I synnerhet var den s.
k. embetsmauna-despotismen honom en styggelse, och kunde
ban bekymra eller falla någon ensidig, okunnig eller
lierrsk-lysten byråkrat, skänkte det honom en stor förnöjelse. I
umgänget något sträf och frånstötande, helst mot sådane,
som mötte honom med anspråk och flärd, var han dock
mäktig af mycken godsinthet och välvilja. Att försakelse
och uppoffringar icke voro honom främmande är redan
visadt och mau skulle kunna framlägga en mängd vittnesbörd
af hans stora menniskokärlek om rummet det medgaf. Då
t. ex. det bekanta bondupproret i Skåne år 1811 hade
vilse-fört eu mängd unga drängar och dessa på citadellet i Malmö
ledo den grymmaste medfart, var det Prof. R., som derpå
ledde vederbörandes uppmärksamhet, och genom noggranna
undersökningar och rapporter, hvartill ban kände sig
upp-mauad å mensklighetens vägnar, bidrog han att rädda
många af desse olyckliges lif. När någon stor missgerning var
begången, när allmän eller enskild säkerhet blef hotad,
skydde ban inga mödor för att upptäcka den brottslige och
befordra honoui till straff. Begärde en nödlidande hans
hjelp, så halp ban väl icke alltid genast, men lät
undersöka dess belägenhet, och ledde undersökningen dertill, sä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
