Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murray, Johan Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Murray, Johan Anders.
109
gärden i de yngre åren och genom täta excursioner, som
sträckte sig ända till Harz. Med Linné stod han alltid i
det bästa förhållande och ständig brefvexling; mästaren
visade honom också den äran, att efter honom uppkalla
Insekten Cassida Murray i samt det ostindiska trädet Murraya
exotica, förmodligen med allusion på dennes expatriation *).
A sin sida följde M. ej allenast strängt hans system, utan
tålde deruti inga innovationer, samt var förgrymmad på
Haller, som ej ville antaga dennes terminologi, samt
föröfrigt ej lät hans lärare full rättvisa vederfaras. Dessutom
skref han i Naturkunnigheten i allmänhet, den egentliga
Medicinen samt pathologien, och hans skrifter värderades af
kännare såsom de bästa i den afdelning af Göttingska
So-cietetens Handlingar, till hvilken dessa vetenskaper hörde.
I Göttingische gel. Anzeigen skref han också flitigt och
utgaf åtskilliga disputationer, som af samtiden begärligt
eftersöktes. Bland M:s verk utgör dock hans Apparatus
medi-caminum det vigtigaste.
Lika flitig som han var vid skrif bordet, lika
samvets-grannt och punktligt sköttj han sina akademiska pligter och
den botaniska trägården. Men hans personlighet var icke
älskansvärd: han var sträf, stel och ceremoniös i umgänget,
envis och hårdnackad i sina meningar, högdragen och tillika
snål. Derföre var ban hvarken omtyckt af sina kamrater ej
heller af studenterna; han lefde indraget och umgicks med
ganska få och hade få eller inga vänner; de stunder andra
uppoffrade åt förströelsen, egnade han åt trägården, vid
hvars skötsel han älskade att sjelf lägga handen, men vid
dess begagnande af andra visade han föga liberalitet. Dels
i följd af sitt lynne dels i brist på tid sysselsatte han sig
nästan intet med medicinsk praktik. ’
Också misstog han sig mycket i behandlingen af sin
dödssjukdom. Redan tolf år förut hade ban lidit af en
lungböld, hvilken han sjelf ansåg för phtliisis pituiosa,
hvaraf hans broder, Johan Philip, förut dött, samt slutligen för
stockningar i underlifvet, i hvilken fölutsättning ban
försvagat sina krafter genom intagandet »f en mängd afförande
medel. Undertiden tilltogo bröstbesvärligheterna, och
förorsakade honom stark hosta, andtäppa och långvarig sömn-
*) M. yttrade i anledning deraf «jclf: "Et si animadversum,
Linnæum aliquando in delectu adeo stirpis, nomine liolunici, vel
fau-toris scientiæ, designandse, singulare animi erga eundem
documen-tum cxstarc voluisse; non est, cur doleam mcam sortera: nam valde
venustam delegit."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
