Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - a. Tuna-grenen - 3. Mörner, Carl Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Mörker, Carl Carlsson.
grunder. Det visade desto mera Carl Mörners skicklighet,
Som Konungens egen Gouverneur, Gref Gyldenstolpe, sökt
förmå honom att lik sin fader, börja sitt regiàiento med en
revolution. Med stor rättvisa kallades Frih. M. till v.
Gouverneur för sin Konung d. i Juli 1794, sedan Gr. G.
aflägg nats. Han blef sedan d. ii Aug. förordnad till Chef
för Finska Artilleri-Reg:tet, utnämdes d. 24 Nov. till
Sekreterare vid K. M. Orden och C. N- O. Blef 1795 genom
byte öfverste för Calmare Reg:te samt 1798 tillika
Secund-Chef för Konungens egen Grenadier-Bataljon. År 1800 blef
ban upphöjd till Grefve. 1802 genom byte Sccond-Chef för
Svea Lifgarde.
Åter blef ett ögonblick, der Mörners makt öfver den
annars så oefterrättliga K. Gustaf Adolph blef ådagalagd.
Den magiskt mäktige Boheman (se artik. Bobeman i detta
Lexicon) hade ej blott vunnit ett stort inflytande på Hertig
Carl, redan recipierad i "Hvita Rosen", utan en dag i
början af våren 1803 stod Konungen redan påklädd, för att
låta sig recipieras i denna Orden, hvilken skulle utsträckas
äfven till qvinnor, då Grefve Mörner var nog mäktig att
förhindra H. M:ts utgående ur sitt rum, hvarjemte andra raska
embetsmän belt enkelt fängslat Mystikern och affört honom
mot Danska området (Helsingör). Dervid måste föregifvas
politiska faror, som ej funnos. I "Bohemanska kistan"
funnos ritningar, som tillhörde guldmakeriet, hvilka Hr
Ahlberg (sedan Frih. Edelcreutz) svettades med att uttyda på
franska revolutionen (se Hert. Carls bref derom i De la Gard.
Arch. XVIII. 183), men der fanns dock något equivoque i
correspondcncer mellan Prins Carl af Hessen och Boheman,
som gjorde, att alla Bohemaus klagomål voro förgäfves.
Men det var sista gången Mörner förmådde något öfver sin
konung. Han beklagade tidigt den opolitiska politik konun-
Sen omfattade och plågades af att ej finna sympathi hos
an-ra, när ban väckte deras uppmärksamhet på de
sammanflytande molnen. Han bevistade kampanjen i Pommern 1805 och
1806 och skref den 14 -Febr. 1807 till sin förtrogne vän
Gr Jakob De la Gardie: "Gud låte ej Kungen behöfva mera
deltaga i kriget och derigenom derangera sina finanser. Man
talar ej om ställningen annorlunda än som en curiositet.
Jag har aldrig sett en sådan indifference." Och d. 6 April:
"Utom farorna, hvari kungen kastar sig, så får han 1000
förargelser. Både för kungens eget och vårt lands skull,
önskar jag, att vi hade honom från hela detta grälet,
och som jag aldrig "litar på försyn", utan mera på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
