Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Morlanda-grenen - 5. Mörner, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Mörner, -Carl Gustaf. 248
alnar kläde, färdiga munderingar för 7 à 8000 man samt
en kista med fiugerslånga guldstänger, som Czaren sändt K.
August, för att deraf låta mynta dukater. Mörner deltog
ock vid descenten öfver Düna. Han beordrades jemte Gr.
Stenbock, att, sedan fältherren Gr. Sapieha fått en del,
med den öfriga armeen stöta intill K. Carl i Krakau 1702,
hvilket àr kan visade "en ogemen behjertenhet" i
träffningen vid Clissow. Den 9 Jan. 1704 blef han General-Lieut.
och sändes som Geueral-Mönsterherre hem till Sverige samt
öfvervar den första Norska campagnen 1711. Uppgjorde
sedan ett förslag att infalla i Norige, öfver hvilket den
Kongl. Senaten infordrade Gen.-Majoren R. J. v. Fersens
utlåtande, anfördt i Handl. till Skand. Hist. III. 180—199,
dateradt d. 13 Jan. 1713. Frih. Mörner hade ansett 10,000
man erforderlige. v. Fersen hade ansett omöjligt under nu
varande derangerade Drätselverk kunna complettera de af
M. utmärkte regimenterne och ansåg det fattiga Norige ej
ens som eröfradt kunna ersätta kostnaden; hvarföre ban
ansåg bättre söka conservera det vi hade, än öka
besittningar, hvilkas försvar fordrade ökade ansträngningar. M:s
tanke, att vi blott behöfva proviant och fourage för 14
dagar, ansåg v. F. också vara mindre grundadt på
kännedom af landet. I Norige vore ofta 2 à 3 mil från den
ena enstaka gården till den andra, Norrmännen lefde af en
sådan spis, som Svensken var alldeles ovan vid, brukande
intet annat bröd än hafrekakor, blandade med agnar,
bakade tunna som löf, hvartill ätes sur och rutten fisk — detta
som daglig spis. M. hade ansett Jan. och Febr. månader
bäst att infalla på, men v. F. ansåg, att snön då var allt
stort hinder. M:s uträkning, alt kunna använda bela Bohus
lans allmoge som enrollerad och bcvärad, fann v. F. också
mindre föranledd af insigt i folkets lynne. Frih. M. hade
emellertid 1711 blifvit General af Cavalleriet och 1712
Gouverneur öfver Götheborg och Bohus län, då Frih. Erik
Sjöblad blifvit dömd från sitt embete (restituerad efter K.
Carl XII:s död). Blef 171G d. 3 Jun. inkallad i Senaten
såsom Kongl. Båd och d. 8 Jun. General-Gouverueur öfver
Götheborg, Bohus, Nerike, Vermland, Halland, Skaraborgs
och Elfsborgs län, hvilka alla skulle under honom bidraga
till defension mot Norska gränsen. Den 10 Jun. Grefve
till Olstorp (först Friherre till Espelunda och Ervalla). Är
1717 den 1 Januari Fältmarskalk. Han synes varit mindre
"Konungsk", än hans gamle krigskamrat Gr. Stenbock och
visst ej ömsiiil mol det »åkallade Skrifvareväldet, som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
