Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Morlanda-grenen - 10. Mörner, Adolf - 11. Mörner, Carl Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Mörner, Carl Gabriel.
Mörner dog af ett oförmodadt slaganfall d. 31 Augusti
17CG. "Om en oskrymtad gudsfruktan, en ren kärlek till
fäderneslandet och en oinskränkt ömhet för medmenniskor
väl, utgöra minnesvärde mäns egenskaper, så får Grefve M.
ihland desse ett ostridigt rum. Han andades intet annat än
ädelmod, och ingen som honom kände kunde neka honom
sin högaktning", heter det i den biographi, som är införd i
Gezelii Biogr. Le*. IV Bandet, och hvilken är den egentliga
källa vi hafva att tillgå.
Gift med Agneta Christina Ribbing, dotter af
General-Lieuten. Friherre Gabriel R. Deras son Carl Gabriel
förekommer under N:o 11.
(Källor: Gezelii Lex IV. — Svea och Götha Höfd.-Minno sedan 17S0, t TI )
11. MÖRNER, CARL GABRIEL.
Son af den föregående. Föddes på Edsbergs egendom
vid Stockholm den 5 Oct. 1737. Blef Auscultant i Svea
Hofrätt 1757, E. O. Notarie 1759 och s. ä. E. O. Canccllist
i Justitie-Revisions-Expeditionen. Ar 1762 ntuänindes ban
till Kammarherre hos Drottning Lovisa Ulrica, och 1774
till Hofmarskalk hos hennes Dotter, Prinsessan Sophia
Albertina, hvilket embete han i 7 år förestod. Då ban 1781
nedlade detsamma, blef ban utnämd till Riddare af Kongl.
Nordstjerne-Orden. Gr. M. egnade sig från detta ögonblick
helt och hållet åt det enskildta medborgerliga lifvet. Han
var sedan 1772 förenad med en öm och älskad maka,
Friherrinnan Lovisa Ulrika Horn, och sysselsatte sig nu mera
hufvudsakligen med en allvarlig vård om de landlegendouiar
han egde, och med sin uppväxande familjs uppfostran.
Såsom jordbrukare väckte lian snart allmänt uppseende.
Framgången i hans förelag var utmärkt. Ordning uppstod i allt
hvarvid ban lade sin hand; välmåga och trefnad spridde sig
bland hans, under flera större egendomar lydande, talrika
underhafvande, och visade, att jordägarens inlcresscn bäst
vårdas af de arbetande, när han vårdar deras. Sådane
förhållanden fästade pä Gr. M. Vetenskaps-Akademiens
uppmärksamhet, som 1801 invalde honom till Ledamot af dess
då varande första Class, hvilken hade Landthushållning och
Stats-Ekonomi till föremål. — Grefve M. uppfyllde med
punktlig noggrannhet hvarje anspråk som fädernesland,
anhörige eller vänner med uägot slags rätt kunde på honoui
göra. Af detta skäl var lian, från 1756 till och med 1809,
en särdeles verksam ledamot af alla inträffande Riksmöten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
