Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Morlanda-grenen - 12. Mörner, Adolf Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
M ö n n b r , Adolf Göran.
År 1794 åtföljde Grefve M. såsom Ambassad-Cavallier
Svenska beskickningen till Österrike, samt förestod utfder
Envoyén Frih. von Nolckens frånvaro någon tid de
mini-steriella ärenderna i Wien som Chargé d’Affaires, med det
bifall, att ban efter bemkomsten befordrades 179ö till
Andre Sekreter .i Konungens Cabinett.
Denna vistelse utrikes Lade väckt bågen att se ännu
flera utländska länder, hvarföre ban om våren 179Ö
anträdde en resa till Italien, Schweitz och Frankrike, hvarjemte
han vid årets slut stadnade någon tid i Köpenhamn såsom
Legations-Sekreterare. Återkommen till fäderneslandet tog
han afsked från Gardet, och blef 179G Cavallier bos
Hertiginnan af Södermanland. Tjenstgöringen vid Hofvet
förskaffade honom tillfälle alt blifva känd af den unge
Konungen, och att snart tillvinna sig hans utmärkta ynnest. Jemte
Grefve C. Piper, General-Adjutanten Möllersvärd samt
Lif-medicus Rung befalltes M. att åtfölja Monarchen på den
in-cognito-resa i Juli 1797 Konungen gjorde till Erfurt, hvilken
hade för ändamål att vinna persoulig bekantskap med den
tillkommande Drottningen, och vid förmälningsacten per
procurationem i Pommern vid årets slut var M. äfven
närvarande såsom Ambassad-Sekreterare.
Vid Norrköpings riksdag blef M: anbefalld, att under
Frih. Rosenhanes sjuklighct förrätta
Cabinelts-Sekreterare-tjenstcn. Mången, och kanske icke minst Konungen sjelf,
blef icke litet öfverraskad, att finna Hofmännen,
Gunstlingen förena sig med oppositionens Talare. "Det var då,
säger Gr. M. sjelf i en skrift, som skildrar förflutna tiders
oppositionssätt, som de aristokratiska anspråken försvunno
för Jakobinismens farhågor, det var då, som några förut
okända talare, hvilka vågade höja sin röst, icke emot
Regeringen, men till försvar för liberalare grundsatser, blefvo
ansedda som vildhjernor." Men å högre ort betraktades
delta beteende från en annan synpunkt *) och M. blef, i
följd deraf entledigad från sina beställningar så iuom
Hofvet som vid Cabineltet.
Lyckligtvis var Gr. M. icke blott oberoende till sina
tänkesätt, utan äfven oberoende af lyckan, och det är
alltså troligt, att han temligen lätt tröstade sig öfver denna
*) "Adolph Mörner och Carl Adelsvärd ha som heta
Antiroya-lister utmärkt sig vid Riksdagen. Den förre har derföre blifvit
tillsagd att ej mer \ara uti Cahinettet, och begge ha hlifrit entledigade
från tina Caraliers-sysslor tid mitt hof" — skrifver Hertig Carl.
DelaGard. Archir. XVIII. s. 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
