Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Munck, Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
Munck, Adolf Fredrik.
Ilar vacker vue, som du beskrifvit.
Men ack missunna ej dess lott.
Den Gud så liten insigt gifvit,
lian derför mycken utsigt fått.
Ocb alla intyga, att ban var mest utmärkt för sin
dumdri-slighet och okunnighet. Vi la här nedan se, att han ej
blott stafvade — illa, som sin Kung; utan saknade till en
stor grad den makt öfver språket, som Kungen i högre
grad besatt, att ban troligen deri ej har like bland alla
kända presidenter i Sverige.
Den hemliga krönikan har derföre, som bekant är, sökt
lösa denna gåta. Den snillrike, tjenstgörande
Kammarherren Gr. Ad. L. Hamilton skrifver i sina ofta Tacitanska
anteckningar: "Muncken var belt ung, några och tjuge år
gammal (när han först väckte det stora uppseendet), liten
men välväxt, blond, hade tycke af Hennes Maj:t (Drottning
Sophia Magdalena) och all den tilltagsenhet, som
gemenligen plägar åtfölja de personer, hvilkas förtroende till eget
vett utesluter andras dertill. Tystlåten, redlig af naturen,
fattig men högmodig, fikade han efter värdigheter och
rikedomar på ett så oförfalskadt men tillika så oförsigtigt sätt,
att dess välgörares frikostighet snarare ökade än minskade
allmänhetens misstankar i detta ämne. . . .
Äktenskapshem-ligbeter, ncml. då de icke stå i Dagl. Allehanda, äro
Gifter-målsguden ensamt förbebållne.,, Skildringen af Drottningen
af samma hand utfallpr så här: "Hon är stor, välväxt och
blond . . . och ett försagdt väsende i åtbörder, att det
ofta gjort folk villrådigt, hvad de borde tänka om hennes
förstånd . . . skrattar gerna, går lätt fast ostadigt, dansar
väl ... vällusten är ett träd, hvars alla grenar hon med
begär omfattar, i det hon förbigått stammen och roten,
men hon är ej den enda, giftcrmålsguden vilsefört."
Hennes giftermål hade i tolf år varit ofruktsamt.
Konungen var jemt bland sina favoriter, der visst bekymmer
om thronföljden föranledde öfverläggningar, och som till en
början vände sig åt att emellertid förekomma det ej Hertig
Carls gren måtte uppblomstra. Den mycket lugne Baron
G. Ehrensvärd, hvars oväld ingen kan förneka, döljer i sin
förträffliga journal, förd under det han tjenstgjorde som
Kammarherre i Konungens hof, allsicke sin öfvertygelse, att
intrigen var verksam för att söndra Hertig Carl och bans
gemål. En morgonbön anställdes t. ex. i Wexiö
Domkyrka , för att få se den så vidt beprisade skönheten fröken
K —11, som uppskaffades till hofvet och hvarigenom Herti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
