- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 9. Maclean-Nolcken /
318

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Munck, Adolf Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

Munck, Adolf Fredrik.

ätt han sellan skulle straxt rymma. Då uu A. vägrade ätt
både ljuga ock rymma, utan förklarade sig vilja kasta sig
för konungens fötter ined en sannfärdig bekännelse, blef M.
ursinnig, slog A. på örat, sparkade honom för magen och
gaf honom tvä slag i hufvudet med sin käpp, sägande: "din
rackare, jag borde döda dig"; hvarefter han sprang sin väg.
Han hade ofta förut holat honom, att om han ej i allt
rättade sig efter Gr. M. eller oin A. lät konungen något
förstå, äfven om konungen frågade honom (hvilket då vore
blott ett försök att utröna om A. var fullkomligt tystlåten
— konungen ville med ingen härom tala utom med M.), "så
skulle A. sluta sitt lif, utan att någon visste hvar han tagit
vägeri." M. hade deremot ej ens till fullo betalt attiraljen,
än nlindre något for det trägna arbetet. Bergklint hade ban
gifvit ett silfvcrur och eh klädning och skalfat honom lön
på Drottningholms slottsstat, och ville nu förmå honom
påstå, alt A. narrat både Gr. M. och honom med
föregifvande att könungeil behöfde dessä penningar för att
genomdrifva sina planer vid riksdagen. Detta var dock lika
omöj’-ligt som att förmå hotiom att rymma. B. ville ock bekänna
allt inför sin konung. Både A:s och B:s bekännelser
inkommo till kouungen och ban beslöt, samma afton ban föll för
mordskottet, att tillsäga Munck, att fara utrikes och
rapportera sig för död. Hertigen tillkallade Sedermera den 10
April 1792 Riksdrotzet Gr. Wachtmeister och Öfv.
Kammarjunkaren Gen.-Lieuten. Baron Taube samt en
protokolls-förande, hvarefter M., A. och B. hvar för sig gemensamt
inkallas, dä M. gjorde ännu några försök att slingra sig
undan ined osanningar, med föll till bekännelse när H. K. H.
förklara, att han visst borde låta all lagens stränghet
drabba honom, men som det ej kunde ske, utan alt kasta
skugga på Högstsalig H. M. Konungen, så ville H. K. H.
erinrande sig "thess förra tjenster, som gifvit anledning till
dess upphöjelse så till embete som andra hederstecken",
blott ålägga honom infria de falska sedlarne, ban utprånglat
samt straxt resa utrikes, ombyta namn, återsända
ordenstecken och besörja alt underrättelse bilkomme om hans död,
så att han här finge anses som död och vapnet nedtagas.
Då M. tackade för denna nådiga dom, försäkrades han att
få behålla sin innehafvande lön 1666 B:dr 52 sk., och be-’
falltes, att protokollet häröfver skulle försegladt nedläggas i
riksarchivet, utan tillstånd för någon att det öppna annat
än på K. Maj:ts nådigste befallning. Här under tecknade
Munck med egen hand:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/9/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free