Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nathorst, Johan Theophil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Nathorst, Johan The&phil.
gjort på Mögelin, och hvilken åtföljt N. till Sverige, samt
en längre tid vistades på Näs, antogs till denna befattning.
Om hösten 1831 inrättade N. på sin egendom en
Herdeskola med understöd af staten, från hvilken läroinrältning
en mängd skickliga Schäfrar utgått, hvarigenom
nödvändigheten att från Tyskland införskrifva sådana, alltid dyrlejde,
ofta oskicklige, i betydlig mån undveks.
Det inses lätt, att alla dessa åtgärder voro förenade
med mycket besvär, till och med obehag. Conflicten med
de inhemska klädefabrikanterna, hvilka i början ej insågo
att de och ull-producenterna ega så många interessen
gemensamma, alstrade understundom flerfaldiga tvister. Så t.
ex. påstod en af vederparterne, "att de Småländskä
backiga skogsbetena bättre passade för getter än för
Merinos-får." Erfarenheten har dock visat, att i Småland
producerats den finaste Electoral-ull, som både erhållit det
högsta pris på Norrköpings ullmarknad, och ådragit sig
utländska ullhandlares loford. Särdeles satte sig fabriks-egarne
mot ullproducenternes yrkande, att med dem ställas på lika
fot, att antingen borde båda genom hög tull skyddas för
utländsk concurrens, eller helst de förra, ej mindre än de
sednare, genom fri införsel mot lindrig tull så af kläde
som af ull, inträda i täflan mot utländningen. Obestridligt
är, att fabrikanterne af kläde ega fördelar framför
landtmannen. De förra få l:o beläna den inom Sverige lföpta
och producerade ullen, mot låg ränta; 2:o uttaga i mån af
liqvidering, större och mindre delar af det belänta
ullpartiet; 3:o beläna det tillverkade klädet — och 4:o beläna
reverserna för det försålda klädet; — allt af fonder, som
staten dertill anslagit. Endast den förmån, som i första
punkten omnämnes står landtmannen öppen. Men hans
öfriga produkter, säd och bränvin t. ex., får han ej beläna,
ehuru dessa utgöra hans fabrikater; och dessa få dessutom
alltid mot en måttlig tull införas.
Ar 1839 om hösten upphörde Herde-skolan, och
sedan N. uppsaggt det med Staten ingångna contractet om
Stam-schäferiet, afllyttades det året derpå till H. Exc. Gr.
Trolle Wachtmeisters egendom Årup, der det nu finnes.
De under de sista 4 à 5 åren alltjemt fallande ullpriserna,
föranledde N. att reducera sitt schäfer!. Huruvida samma
ännu fortfarande ogynnsamma conjunctur särdeles för finull,
blott är en kris, kan svårligen nu afgöras; på continenten,
der samma klagan föres, motses dock bättre tider: det är
nemligen obestridligt, att vill man hafva fina kläden, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
