Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nelander, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
Nelander, Johan.
öfver Gribneri Jus publ. Universale 1755. Han genomgår
i början kritiskt dem, som af handlat Jus publ. univ.,
Ziegler, Huberus, Bochmerus, Locke, Schmier. I första Cap.
talar ban om Origo rerumpubl. 1 §. deraf gifver honom
anledning att besvara 5 särskilta frågor: 1. Hvad menas med Jus
publ. Univ.? 2. Hvad dess objectum eller respublica är?
och 5. Hvad origo rerumpubl. ar? Den första frågan
besvaras så: "En vetenskap, som förklarar en öfverhets
skyldigheter och rättigheter i anseende till sina • undersåtare,
och undersåtens rättigheter och skyldigheter i anseende till
sin öfveihet, och det i quacumque republica. Till att bättre
förstå denna definition frågas l:o hvarifrån denna vetenskap
tager sina principer? 2:o hvad dess objectum är? och 5:o
hvilken dess finis är? 4. Hvad som skiljer den från andra
vetenskaper? Till första frågan svaras, att dess principer
tagas af Jurispr. Naturalis och således kan man säga, att
Jus publici Univ. principia äro intet annar än leges
natura-les. Men att förstå detta, är till att märka, att
Jurispru-dentia naturalis är en vetenskap, som förklarar leges
natu-rales. Dessa leges nat. äro oräkneliga, men kunna dock
fördelas i vissa flockar och således blifva särskilta delar af
Jurisprudentia naturalis, som då tages vidsträckt" etc.
Angående Jus majestaticum circa sacra, utreder han l:o hvad
som förstås med sacra och hvad jus circa sacra är? 2:o om
jus circa sacra är ett jtis majestaticum? 5:o hvarutinnan
det grundar sig. 4:o hvad rättigheter, soin höra dertill.
5:o ger auctor anledning att fråga de obligatione circa
sacra. Hvad första frågan angår, så är sacra intet annat än
actiones externæ, hvilka höra till vår gudstjenst. Jag
säger med flit actiones externæ, ty hvad actiones internæ
angå, är deras beskaffenhet sådan, att intet menskligt välde
sträcker sig till dem. Ergo är fåfängt tro att öfverhetens
rättigheter sträcka sig till actiones internæ." — Under
fortgången af sina föreläsningar kommer ban att tala om Jus
excommunicandi, hvilken definieras med "en rättighet att
afsöndra raembra ecclesiastica, antingen från communione
ecclcsiæ alldeles eller ock utesluta dem från vissa jura, som
dem annars tillhörde.’’ (Nu följer skillnaden mellan
excom-municatio major et minor). "Hvem tillkommer rättigheten
af excommunicatio major? De påfviske och många andra
säga, att detta jus hörer till ministerium ecclesiasticum, ty
det följer af lös- och bindnyckeln. Men detta är
grufveli-gen falskt; ty detta jus grundar sig alldeles icke i
pote-state ecclesiastica. Hvar och en kan fiuna, att all societas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
