Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicander, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 Nicander, Anders.
Professor (Oelreich, sedan Gancelli-Ràd och Censor
Libro-rum) till informator. Genom Gr. Fersens bekantskap med
Ryska Ministern, erhöll N. anbud att inkomma i Ryska
Can-cellict i Petersburg, hvilket han dock icke antog. I stället
tog han tjenst såsom Actuarie i Tull-Arrcnde-Societetens
Cancelli, hvarigenom ban fick en liten lön; hvad öfrigt
behöfdes förtjente lian genom öfversättningar. Ar 1736 sökte
han Eloqu. ocli Pocseos professionen i Upsala, och slutade
sin ansökning med följande stolta distichon:
Post aliqnot forsan cerncns me tempora vatem,
Carmina Calliopcs nostræ mirabitur orbis.
Men då denna ansökning lemnades utan afseende,
fullföljde ban sin bana inom det verk, der han redan var
anställd, och blef i stället för Professor, 1757 Controlleur
vid stora Sjötullen i Vestervik, erbjöds 1750 transport till
Landskrona, men emottog ej anbudet, men blef
Manufactur-Contoirets Ombudsman och Packhus-Inspektör (icke 1760
såsom Hammarsköld skrifver), utan redan före 1758. Då
hans välgörare 1761 var Landtmarskalk, utverkade han åt
honom en pension af 1500 d:lr kp:int och Professors-titel.
Han dog 1777.
Gift 1. 1757 med Assessor Durietz’ dotter Gertrud;
dottren af detta äktenskap, Eleonora, var vitter och höll
1740 på Prins Gustafs födelsedag ett tal (se Lärda Tidn.);
2. 1744 med Rådman och Postmäst. Boks dotter Eva;
hvilket äktenskap blef barnlöst; 5. med Prosten D:r Schörlinijs
dotter, Elisabeth, med hvilken ban hade 4 söner; 4. 1758
med Politie-Borgmäst. Apiarii dotter Lovisa. Genom sitt
första och andra gifte förvärfvade ban sig egendom och
fastigheter.
N. var icke allenast latinsk poet, utan skref äfven
svensk och tysk vers, alla på hexametrer, i hvilka han,
föregången af Frih. Palmfelt, iakttog både accenten och
positionslagarna. Om man fäster afseende på detta dubbla
tvång och det ännu föga utvecklade språket, måste man
beundra smidigheten, ehuru försöket i det bela på detta sätt
icke kunde lyckas. Denna theori väckte äfven den tiden
motsägelser, men N. aktade ej på dessa kritiker, utan
öfversatte tid efter annan enligt sin verslära nästan bela
Virgilius, en ej obetydlig del af Bibeln, samt
Ilöfdingastyrcl-sen. Dessa tolkningar, ehvad än mot dem kan anföras,
torde väl dock i sin mån bidragit till språkets utbildning. För
sitt Virgilianska arbete fick han 1756 af Riksens Ständer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
