Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicander, Karl August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
Nicander, Karl August. 5C1
men, som endast ett sannt snille kan äga. Konung Enzio,
äfven ett Italienskt ämne, röjer samma mognade förmåga
och samma sydländska värma, som Tassos död. Sedan Sv.
Akademien tilldömt honom det stora priset, erhöll han af
H. K. H. Kronprinsen understöd till en utländsk resa.
Äfven Sv. Akademien understödde honom med ett betydligt
bidrag. N. begynte resan 1827. Derom berättar hans
biograph i Freja följande. "Öfver Köpenhamn, Ilamhurg
och uppföre Rhen begaf ban sig söderut. Han vandrade till
fots öfver Alperna, och kom till Italien, det sköna målet
för resan. I Rom tillbragte han, bland artister och lärde,
några sköna månader. En utflygt till Neapel och besöket
på Vesuvius upptogo någon lid. Han återvände derifrån till
Rom. Kanhända hade den föga praktiske skalden för
mycket påräknat sina gynnares välvilja. Ilan befann sig utan
tillgångar och måste besluta att vända om hein igen. I
Venedig väntade ban i flere veckor på understöd hemifrån,
men det kom icke. Han väude sig till en rik Norrman,
hvilken han fört omkring och gjort många tjenster, som äro
af värde för cn resande. Men knappt hade han nämt, att
ban behöfde låna en obetydlig summa, förrän Norrmannen
drog sig tillbaka och undvek honom."
"Nu började en kedja af förödmjukelser och behof,
hvilka slutligen förkrossade den arme skaldens hjerta. N. hade
egentligen icke känt behofvet särdeles tryckande. Han hade
såsom lärare i rika hus haft sin utkomst och kanhända
antagit många vanor, som det sedan kändes bittert att
bortlägga och umbära. Utan bekymmer for sin framtid, gladde
ban sig med eu innerlig naivetet åt allt skönt och godt och
gladt, som mötte honom i lifvet. Men nu förändrades på
en gång alla hans förhållanden. Han hoppades emellertid
att, om han blott kunde komma hem, någon utsigt till
befordran och bergning skulle öppna sig för honom. Ilan
gick, med tungt hjerta, till värden på hotellet, der han
bodde i Venedig, och sade att ban befann sig utan
penningar, men att han i Wien hoppades möta cn väntad remiss
hemifrån. Den hederlige värdshusvärden visade honom ett
verkligen oväntadt deltagande, sade att han kände den
största aktning för en lärd, som lefvat så indraget och varit sà
flitig, samt förklarade att räkningen dem emellan alldeles
icke hade någon brådska, utan kunde uppgöras framdeles,
när helst den lärde herren fann det lägligt. Derjemte
er-böd sig värden att förskaffa honom plats på diligensen till
Wien, samt försedde honom till och med vid afresan med
något penningar."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
